Populism förstör kriminalpolitiken
Det blir faktiskt bättre. Allt färre dör av grovt våld. Färre utsätts för misshandel. Sexualbrotten har i princip legat still sedan år 2005. Och vad som är minst lika viktigt: färre dömda begår nya brott. De senaste 15 åren har andelen återfall minskat från 42 procent till 31 procent, visar statistik från Kriminalvården som Dagens Nyheter tagit del av.
Vad beror det på? Nils Öberg som är Kriminalvårdens generaldirektör talar om evidensbaserat arbete på fängelserna. Kort och gott kan man säga att det betyder att man använder metoder som vetenskapen säger fungerar. Man gör sådant som är beprövat i stället för att låta populism och opinionen styra hur fängelserna ska göra sitt jobb.
Det där är inte oviktigt.
Media och politiker skyldiga
De senaste åren har vårt politiska samtal präglats av populism. Det gäller också debatten om kriminalpolitiken. Den ger lätt ett intryck av att allt går åt helvete och att brottsligheten fullkomligt exploderar. Vilket återspeglar sig i statistiken.
Trots att det grova våldet har minskat över tid uppfattar människor inte det riktigt det så.
Media är delvis skyldiga till den allmänna bilden. Vi kvällstidningar sätter jätterubriker på våld, mord och kriminalitet. Politikerna bär också ansvaret. För att blidka opinionen hemfaller många politiker åt att ropa på hårdare tag. Förr stod Moderaterna lite mer ensamma för den hårdare straff-linjen medan Socialdemokraterna representerade en mer human kriminalpolitik. Men S har närmat sig M allt mer i synen på brottslighet, så till den graden att det knappt går att skilja en s-märkt justitieminister från en moderat.
Ni kanske minns Thomas Bodströms (S) tal om superfängelser? År 2004 uppmärksammades flera rymningar. Massiv kritik riktades mot den dåvarande regeringen och Bodström som var justitieminister. Han svarade med att lansera idén rymningssäkra fängelser.
"Bättre ut"
I dag har Kriminalvården siktet på en värdegrund som går under namnet "Bättre ut". Visionen har Kriminalvårdens anställda arbetat fram och målet är att den som åker in i kåken ska komma ut med bättre förutsättningar att leva lagligt efter avtjänat straff.
Den som vill vinna enkla poäng undviker gärna att tala om sociala insatser och förebyggande arbete. Känslor och populism får alltför ofta gå före vetenskap och logiskt tänkande. Men kriminalpolitikens mål måste vara att hitta orsakerna till brott och bekämpa brottslighetens fundament. Och dit hör populism inte hemma.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.