Osman, 39, vet hur man får stopp på barnrånen

”Har någon snattat ringer jag föräldrarna direkt”

Osman Cloarec, socialpedagog Årstaskolan

I en tillfällig barack i Årsta i södra Stockholm sitter 14 personer och dricker kaffe ur vita engångsmuggar. Utanför tittar februarisolen fram och på väggarna hänger teckningar av händer i olika färger. Klassrummet tillhör 7C på Årstaskolan.

Osman Cloarec, 39, harklar sig.

– Fem minuter kvar, ett par kommer lite sent. Vi försöker börja prick.

Runt bordet sitter lösningen på ungdomsrånen.

Gruppen kallas Årsta samverkan och består av flera skolor, polisen, socialtjänsten, Fryshuset, fältassistenterna, fritidsgården och Årstaskolans kurator. Tillsammans håller de på att ta tillbaka den sociala kontrollen i både stadsdelens skolor och i närområdet, under dagtid men även på kvällar och helger.

– Om exempelvis ICA-handlaren på Årsta torg ringer och säger att något har hänt så går jag dit. Han har även en skolkatalog. Har någon snattat ringer jag föräldrarna direkt och så får barnet och mamma eller pappa komma dit och be om ursäkt och betala. De kan inte vara anonyma, säger Osman Cloarec.

Han är utbildad socialpedagog på Tollare folkhögskola och har sedan fyra år hållit i Årsta samverkan. Stolt berättar han att både Stockholms socialborgarråd och justitieministern besökt verksamheten.

Årsta torg hamnar ofta i nyheterna. I fjol besköts ordningsvakter med skarp ammunition. Tre misstänkta greps, den yngsta 17 år, men friades senare. Så sent som för ett par veckor sedan var det bråk och polisinsatser på torget. Årsta samverkan träffas tre gånger per termin. Tanken är att myndigheter och civilsamhälle ska samarbeta om enskilda barn, dela med sig av information och kunna agera snabbt när något går fel.

Därmed kan man bromsa och fånga upp ungar i riskzonen i tid. Osman Cloarec berättar att de flesta föräldrar uppskattar att bli kontaktade. Ofta har barnen sagt att de ska sova hos kompisar när de i själva verket hänger på torget eller med äldre ungdomar.

– Som för två veckor sedan på Årsta torg, då ringde vi tretton-fjorton föräldrar och bad dem komma. ”Jag kommer direkt” blev det vanliga svaret och vid 23:30 var det lugnt, berättar fältassistenten Sebastian Engdahl.

Det är ofta han och hans kollegor som befinner sig på plats och som känner alla.

Årstaskolan har över tusen elever, drygt en fjärdedel i högstadiet. Att myndigheter samarbetar kan låta självklart men tyvärr domineras svensk statsförvaltning mest av stuprörstänkande och revir. Ofta händer ingenting med barn i riskzonen förrän allt är för sent, och då blir de polisens ansvar. Men Årsta samverkan har högre ambitioner, liksom skolans rektor Kalle Enström som har valt att lägga förhållandevis mycket resurser på elevhälsoteamet. Och det ger utdelning.

– Jag tror att vi stör väldigt mycket och hindrar saker som kunde ha gått längre, säger Martin Brav, kurator och del av samverkansgruppen.

Den senaste veckan har botten gått ur samhällsdebatten om brottslighet. Nu är det syndabockar man letar efter.

Twitter-polisen Peppe Larsson, med drygt 30 000 följare, var ett bra exempel: ”Av de 32 gängledare som nu står på Stockholmspolisens fokuslista i Operation Rimfrost har samtliga invandrarbakgrund. Frågan jag skulle vilja ha svar på, hur hade det sett ut med en mer ansvarsfull migration- och integrationspolitik?” skrev han i en mycket spridd Tweet.

Det han utelämnade var att ungefär hälften av de misstänkta är födda i Sverige och övriga, med något undantag, kom hit för över tjugo år sedan. Samtliga har vuxit upp här och hade sannolikt fått ett helt annat liv om skola, socialtjänst och polis sagt stopp i tid. Ingen föds till gängledare, en gång var de barn och formades av sin uppväxtmiljö.

Men i stället för att diskutera detta dras i debatten allt oftare var femte svensk, två miljoner människor, över samma kam som dessa 32 gangsters. Och många politiker sticker upp ett blött finger i luften och jamsar med.

Populism är aldrig vacker. Den löser heller ingenting eftersom det ligger i dess natur att peka ut syndabockar och vädja till känslor snarare än förnuft.

Mötet i baracken börjar i tid. Just nu är läget i området ganska lugnt, men det kan ändras när vädret blir bättre, framåt våren. I Östbergaskolan serveras både frukost och lunch och man märker att många barn äter ovaligt mycket, särskilt nyanlända. Vad är det tecken på?

Nattvandringen håller på att komma igång igen och snart ska nya föräldrar träffas. Polisen planerar en trygghetsvandring online. Kunskapen om riskerna på nätet är för låg, tycker de, särskilt för tjejer.

Maria ungdom ska ordna en informationsträff om cannabis för föräldrar. Runt bordet diskuteras de nya övervakningskamerorna på torget, det saknas avtal och rördragning men arbetet är på gång.

Lamin Janneh från Fryshuset berättar att det kommer mellan 130 och 140 personer på deras grillningar varannan fredag på Östberga torg. Även många av besökarna är ganska hungriga, kycklingspetten går åt som smör. Det är hårda tider.

– Vissa hänger verkligen på låset, det är hela familjer som kommer. Från barn till tant Agda 85 år, berättar han.

Buset som tidigare hängde på Östberga torg har dragit vidare. Lamin Janneh ler brett. Till sommaren räknar han med över två hundra personer på grillkvällarna. Vanliga människor i alla åldrar som tar tillbaka sitt torg.

En byggsten i taget återskapas kontakten mellan människor förtroende byggs och den skyddande anonymiteten försvinner. Det är inte lätt och det tar tid. Ingen har några illusioner om något annat. Men det råder ingen tvekan om beslutsamheten.

– Det effektiva är att göra grundarbetet, man måste vara på fältet. Vuxenkontakt är A och O med tränare, mamma och pappa, med oss, säger Osman Cloarec.

Årsta samverkan kostar pengar, det är naturligtvis argumentet mot. Kommunpolitiker är i regel fattiga. Men om inte samhället reagerar förrän det är för sent blir prislappen betydligt högre.

Nästa möte i Årsta samverkan är om sex veckor. Den som letar lösningar snarare än syndabockar kan nog ta vägarna förbi.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.