Magdalena Andersson borde blicka vä(n)sterut
På Island går Socialdemokraterna som en raket
REYKJAVIK Island är en del av Norden, men att åka hit är så nära jag kommer att landa på månen. I två timmar åker jag runt i hyrbilen på asksvarta vägar med stora perforerade lavastenar så långt ögat kan nå.
Att det i år beräknas anlända rekordmånga turister – 2,2 miljoner – till Island märks inte där jag är, ett tiotal mil söder om Reykjavik.
Inne i huvudstaden pågår Europeiska rådets toppmöte i den imposanta konserthallen Harpa som är byggd i stål och glas. Det är bara fjärde gången som rådets 46 medlemsländer samlas i den mellanstatliga organisationens 74-åriga historia.
Ingen Kristersson
Jag står med 300 journalister och ser toppledarna passera förbi in till rundabordssamtal om hur Europa ska stärka stödet till Ukraina mot Rysslands aggressionskrig.
Nu är tid att värna europeiska grundvärden med demokrati, yttrandefrihet och rättsstatens principer, är länderna eniga om.
Emmanuel Macron, Rishi Sunak, Olaf Scholtz, Ursula von der Leyen – alla höjdare är här. Samtliga nordiska regeringschefer förutom en – Ulf Kristersson.
Han har istället skickat utrikesminister Tobias Billström som håller mötets kortaste anförande under onsdagen.
Åtta minuters promenad från Harpa ligger Alltinget, världens äldsta parlament. Där sitter 35-åriga Kristrún Frostadóttir i opposition, partiledare för Socialdemokraterna sedan hösten 2022. Hon är just nu föräldraledig men får ändå högre förtroendesiffror än landets vänster-gröna statsminister Katrín Jakobsdóttir.
– Vi har fokuserat på att tala om socialdemokratins kärnvärden: välfärd och ekonomi med ett rättvisare skattesystem. Det verkar som att budskapet börjar nå fram, säger Kristrún Frostadóttir, med sin tre månader gamla dotter med rödvitrandiga Polarn & Pyret-kläder i knät.
Lik Magdalena Andersson
Socialdemokraterna, eller Samfylkingin som partiet heter på isländska, har gått från att vara nere för räkning till att bli landets i särklass största parti, med ett 28-procentigt stöd i senaste Gallup-mätningen.
Anledningen, enligt de flesta, heter Kristrún Frostadóttir.
Hon är en högutbildad ekonom som även politiska motståndare tvingas tala om med respekt. Likheterna med Magdalena Andersson är påtagliga. Båda är utbildade på elituniversitet i USA. Men än så länge har Frostadóttir inte träffat sin svenska kollega.
– Jag missade det senaste nordiska mötet för socialdemokratiska partier, SAMAK. Det ägde rum samma dag som jag födde min dotter, säger hon med en blick på sin bebis.
Frostadóttir beskriver studietiden i USA som ett politiskt uppvaknande. Även om hon studerade ekonomi fick det inte henne att omfamna kapitalismen, tvärtom.
– Det blev så tydligt hur viktig välfärdsstaten är för att ge människor, alldeles oavsett bakgrund, en chans i livet. Jag hade fantastiska amerikanska studiekamrater, men de hade alla samma välbärgade bakgrund.
Bakgrund i banksektorn
Efter studietiden flyttade hon hem till Island och arbetade inom banksektorn. Det har fått en del att lyfta på ögonbrynen, hur kan en sån som hon vara socialdemokrat?
– Det säger mer om dem än om mig, tycker jag. För mig är socialdemokrati en samling värderingar. Det är en tro på samhälleliga lösningar snarare än att lägga allt på individen att lösa.
Island har sedan 2017 en unik höger-vänsterregering med fyra partier. Deras främsta uppgift efter valet var att ge landet politisk stabilitet efter den stora finanskraschen 2008. Väljarna efterfrågade breda lösningar och riskminimering.
Kristrún Frostadóttir ser stora utmaningar när det kommer till hälsovården och bostadsbyggandet framöver. Den isländska vården är dyr och ojämlik jämfört med övriga nordiska länder. Antalet hyresrätter är få och dyra. Hon vill se ökade subventioner för billigare bostäder.
Island har hamnat i en ond spiral där fackföreningarna tvingas driva på för högre löner för att människor ska klara av att betala för hyra, vård och barnomsorg. Det leder till att den redan tioprocentiga inflationen bara ökar, menar hon.
– Vi har haft tio år av misskötsel av ekonomin på Island. Det har skapat en misstro hos väljarna till politiken. Därför är jag mån om att fokusera på få frågor – välfärd, bostäder och ekonomin – för att kunna hålla det jag lovar. Jag vill att vi restaurerar folks tillit till oss först och främst, säger hon.
Island går före
Just nu går Frostadóttirs parti som en raket i opinionen, men det är två år kvar till valet. Målet är att förbli störst också på valdagen och sedan kunna bilda en center-vänster-regering, med S i förarsätet.
– Vårt parti har varit i opposition så länge, vi måste visa att vi är ett statsbärande parti. Högern har länge haft patent på förtroende i ekonomifrågor, det har lett till en väldigt konservativ skattepolitik och det vill vi vända nu. Men allt ska kunna finansieras, säger hon, och nämner höjda skatter på förmögenheter, kapital och internationella transaktioner.
Många kvinnliga ledare
Island har det senaste decenniet haft kvinnliga presidenter och statsministrar. Den isländska socialdemokratin är en hopslagning av olika partier, bland annat det forna Kvinnopartiet. Förebilder spelar stor roll, menar Kristrún Frostadóttir.
– Även om jag ofta har annan åsikt än statsminister Katrín Jakobsdóttir, så är det klart att det spelar roll när starka kvinnor går före. Jag tänker på det själv, att visa att man kan vara både mamma och sköta ett tungt jobb som partiledaruppdraget är.
Det brukar sägas att Island ligger 5–10 år efter övriga Nordiska länder. Här har frågor om migrationens utmaningar och gängkriminalitet helt nyligen blivit politiska frågor. Men i blocköverskridande samarbete är de en föregångare.
Ska de rödgröna partierna i Sverige lyckas forma ett trovärdigt regeringsalternativ finns det anledning att blicka västerut.
Här finns en socialdemokrati som återvänt till rötterna med en stark välfärdspolitik – och gjort exceptionell comeback.
—