Truss öde borde ge Kristersson magont

Skattesänkningar för rika och elsubventioner – låter det bekant?

Storbritanniens premiärminister Liz Truss avgår.

Man kan lätt förväxla spektaklet inom brittiska Tory-partiet med dokusåpan Big Brother. En massa människor som av oklar anledning har valts ut för att festa, bråka och snacka skit om varandra sitter instängda i ett hus.

Varenda steg de tar fastnar på film. En efter en åker de ut. Ibland kastas en joker in.

Nu är det premiärministern och Tory-ledaren Liz Truss som kastas ut.

"Jag är en kämpe, jag ger inte upp” sade hon från talarstolen efter ett kaotiskt dygn och rapporter om "blodbad" i parlamentet.

Ett dygn senare gör hon just det. Det är en hårfin gräns mellan att ge upp och kastas ut.

Felbedömning

Liz Truss trodde att den hårdföra ekonomiska politik hon gick till val på, och med kort varsel lade fram i form av en minibudget, skulle tas emot av det brittiska folket och marknaden med stående ovationer.

Hon hade fel.

Marknaden reagerade omedelbart. Ett lånefinansierat paket med enorma skattesänkningar för de rikaste och stora elsubventioner var inget recept för en lugn marknad.

Räntorna och inflationsförväntningarna sköt i höjden.

Pundet föll till den lägsta nivån sedan 1985.

Den brittiska statsskulden riskerade att bli ohållbar.

Liz Truss fick snabbt tänka om, kasta ut sin nytillträdda finansminister Kwasi Kwarteng och tillsätta en ny finansminister som gjorde en ekonomisk U-sväng.

Hon har tvingats backa på varenda punkt i sin ekonomiska politik. Den skulle slå för hårt mot hela det brittiska samhället.

Likheter med Sverige

Det här Big Brother-avsnittet bör följas noga av Sveriges nya statsminister Ulf Kristersson.

Framför allt borde Liz Truss öde ge honom magont.

Det finns nämligen vissa paralleller mellan de två konservativa ledarna. Den mirakelkur de båda har lovat sina väljare har inte täckning.

Enorma skattesänkningar med ena handen och löften om guld och gröna skogar med den andra, samtidigt som reformutrymmet är minimalt.

Det är sällan en gynnsam kombination.

Varken för marknaden eller folket.

Det har inte ens gått två månader sedan den förre skandalomsusade premiärministern Boris Johnson avgick. Nu är det Liz Truss tur. Istället för att vaska fram ytterligare en tveksam kandidat inom Torypartiet vore det bästa för Storbritannien att utlysa nyval.

Följ ämnen i artikeln