Jag önskar att Bolund vågade lacka ur totalt

Inte läge att tänka på Annika Strandhälls känslor

En glad och nyvald Per Bolund på Miljöpartiets kongress 2019.

Det är svettig stämning i studion. I dag är det Per Bolunds tur att bli förhörd av Ekots reportrar. Han är tredje ut i Sveriges Radios partiledarutfrågningar, efter Ulf Kristersson och Magdalena Andersson.

Frågorna är tuffa. Per Bolund har förvånansvärt svårt att motivera Miljöpartiets val att lämna regeringen i höstas. De flesta väljare vill förmodligen ha svar på vad som hände. Varför förändrades partiets bedömning av var man kan göra mest nytta för klimatet och miljön?

Verkar fåfäng

Språkrören hoppade av regeringssamarbetet eftersom de inte ville styra när den blåbruna oppositionens budget gått igenom, förklarar Bolund. Trots det röstade de för Magdalena Andersson som statsminister, utan att ställa några särskilda krav på klimat- och miljöpolitiken.

Det är faktiskt ganska obegripligt. Och Bolunds svar i Ekot gör det inte bättre. Språkröret säger att han inte ville legitimera politiken som skulle följa av den nya budgeten. Det framstår närmast som fåfängt. Miljöpartiet ville ta ansvar för att Sverige kunde regeras, förklarar han som svar på varför man röstade fram Magdalena Andersson utan att ställa krav.

Det hade de väl kunnat göra även om de suttit kvar i regeringen själva.

För snäll

Det är en bragd att Miljöpartiet riskerar att åka ur riksdagen samtidigt som klimatkrisen är mer akut än någonsin. Förutsättningarna för att vinna väljare borde vara goda. Men Per Bolund klarar varken av att kritisera den nuvarande regeringens politik, komma med radikala förslag eller såga oppositionen.

De grönas vänliga samarbetsvilja är på ett sätt beundransvärd. En grön politik är inte värd någonting om den stannar i partiprogrammet, den måste kompromissas igenom.
Men det är trots allt valrörelse. Per Bolund behöver inte tänka på miljöminister Annika Strandhälls känslor just nu. Han hade kunnat såga Karl-Petter Thorwaldssons gruvmani. Det är läge att våga flippa ur, vara arg och ta strid.

I stället föreslår han att S, Mp, V och C ska bilda regering tillsammans efter valet. Visst hade det varit trivsamt, men det är knappast ett troligt scenario.

Per Bolund försöker vara ansvarstagande, kompromissvillig och tydligt grön. Men det lyssnarna hör är en trevlig typ med huvudet i det blå.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Följ ämnen i artikeln