Mejla

Anders Lindberg

Med Kristersson blir det luft i plånboken

Du kommer att känna dig fattigare

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Veckans mest betydelsefulla nyhet var nog inte när Ulf Kristersson i onsdags meddelade talmannen att han behöver ytterligare minst två veckor på sig att bilda regering.

Inte heller cirkusen vid valet av talmän då ett antal riksdagsledamöter skämtröstade på personer som inte ställde upp till val.

Det viktigaste var nog rapporten "Konjunkturläget september 2022" från statliga Konjunkturinstitutet. Underrubrik: "Lågkonjunkturen står för dörren".

Det var ingen rolig läsning.

Arbetsmarknaden är visserligen stark, men nästa år förväntas arbetslösheten stiga mot 8 procent. De offentliga finanserna är också urstarka med omkring 30 miljarder kronor i budgetutrymme per år.
Med en ansvarsfull ekonomisk politik skulle detta kanske kunna gå. Men frågar man hushållen, och det är just vad Konjunkturinstitutet gjort, så faller förväntningarna som en sten.

– Det är rekordnivåer för deras pessimism, sa prognoschefen Ylva Hedén Westerdahl i en livesändning på Konjunkturinstitutets hemsida.

Svenskarna är så oroliga för sin hushållsekonomi att själva pessimismen i sig riskerar att bli ett självspelande piano. När vi tror att allt går åt pipan så brukar det även göra det.

Inflationen är just nu 9 procent och vi har nog alla noterat hur köttbitarna i kyldisken blir mystiskt mindre, kaffepaketen krymper och hur pengarna bara försvinner.

Enligt Konjunkturinstitutet faller reallönerna hela fem procent i år och fortsätter sedan nedåt nästa år. Om det blir värre. Efter elprischocken följer nu en räntechock för både villaägare, bostadsrättsföreningar och hyresbolag.

När nuvarande bolån går ut kan det bli problem för många, särskilt i storstäderna där folk lånat för mycket.

Dessutom äter inflationen snabbt upp eventuell ökad köpkraft för hushåll som högre garantipension, löneökningar eller extrajobb. Det blir bara luft i plånboken och det är säkert delvis detta som gör folk så pessimistiska.

För de allra flesta finns helt enkelt väldigt lite att göra när sparkontot töms och inomhustemperaturen är sänkt till 17 grader.

Läser man det finstilta, som Moderaternas valmanifest för 2022 Så får vi ordning på Sverige, har den ekonomiska politiken inte förändrats sedan Fredrik Reinfeldt. Den gången utförsäkrades omkring 100 000 människor ur sjukförsäkringen och cancersjuka tvingades till jobbet. Samtidigt sänktes skatten med 140 miljarder på lånade pengar, mest för de rika, och klyftorna ökade.

Arbetslösheten gick upp, skolresultaten ner, underskotten i de offentliga finanserna upp och kvalitén i välfärden ner. Statliga kärnuppgifter som försvaret och kampen mot brottsligheten lades för fäfot.

Nu vill alltså Ulf Kristersson "lösa" Sveriges problem på samma sätt igen. Min gissning: det slutar likadant.

Moderaternas första löfte nu är sänkt skatt och det andra är bidragstak, alltså återigen samma omvända fördelningspolitik från fattiga till rika. Man lovade i valet även sänkt a-kassa och återinförd stupstock i sjukförsäkringen.

Tidpunkten är illa vald. Skattesänkningar riskerar att driva upp inflationen och sänkt ersättning samtidigt som både priser och arbetslöshet skjuter i höjden kan sluta riktigt illa för många.

Redan i somras, innan valrörelsen, varnade Jan O. Jonsson, professor vid institutet för social forskning vid Stockholms universitet, för att läget höll på att bli allvarligt för vissa grupper.

– De som har jobb brukar klara en temporär prishöjning. Men om folk börjar förlora arbetet i högre utsträckning blir det kritiskt. Om ett hushåll där två jobbar och en plötsligt blir arbetslös, då kan man få stora problem med att försörja en familj med lån, hyra, mat och så vidare, säger han till Aftonbladet.

Detta kan i sin tur få stora sociala konsekvenser.

– Den drabbade drar sig tillbaka från samhällslivet. Man har inte råd att skicka sina barn på läger på somrarna, man slutar bjuda hem folk. Det är tillbakadragandet från det sociala livet som gör att begreppet fattigdom är aktuellt än i dag även om den som är fattig i dag materiellt sett har det mycket bättre än för 100 år sedan, säger han.

I andra länder är man mer förutseende. I Danmark höjs barnbidraget och energiskatten sänks med 90 procent. I Tyskland införs ett pristak för el och gas i ett stödpaket värt astronomiska 2 200 miljarder kronor.

Ulf Kristersson beskrev inför valet regeringsbildningen som en snabb affär. M, SD, KD och L var väldigt överens, fick vi veta. Även detta ser ut att ha varit en överdrift och nu drar en ny regering ut på tiden.
Tyvärr väntar vi bara på att komma ur askan i elden.

Under valrörelsen spelade Ulf Kristersson det populistiska kortet. Ingen förklaring var för enkel - ingen lösning var för snabb. Inom 100 dagar skulle både det ena och det andra vara fixat, elpriser, ny kärnkraft, en offensiv mot gängen och så vidare.

Ulf Kristersson beskrev effekterna av pandemin och Putins krig på svensk ekonomi som "Magda-priser" ungefär som att Sveriges statsminister är skyldig när Ryssland stryper gasen, globala värdekedjor går sönder och världen kan vara på väg in i en recession.
Nåja, nu är han själv snart Sveriges statsminister och enligt samma logik ansvarig för allt. Som man bäddar får man ligga.

Ett bra tips är att titta i plånboken efter årsskiftet när Kristerssons första budget trätt i kraft. Kommer du att känna dig rikare eller fattigare än nu?

Ska vi gissa?

Publisert:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

ÄMNEN I ARTIKELN