Är det rimligt att förbjuda SD:s tyska systerparti?
80 år sedan Hitler sköt sig i Berlin
Publicerad 2025-05-06 06.00
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I dag skulle Tyskland ha fått en ny regering med kristdemokrater och socialdemokrater. Ny förbundskansler skulle ha blivit Friedrich Merz från Kristdemokraterna.
Han lyckades dock inte bli vald på första försöket.
Nu kommer det sannolikt att bli han i alla fall, men med en viss fördröjning.
Regeringen får direkt ärva en av de verkliga surdegarna i tysk politik: hur hantera den antidemokratiska högern?
Den är starkare än på länge.
Det tyska Författningsskyddet pekade i förra veckan ut landets näst största parti Alternativ för Tyskland, AFD, som ”säkert högerextremt”. Det betyder att myndigheterna får större möjlighet att övervaka partiet.
Därmed väcks även debatten om att förbjuda AFD till liv. Alltså SD:s tyska systerparti.
”Vad i helvete pågår i Tyskland? Du kan lita på oss Alice Weidel” skriver Ungerns premiärminister Viktor Orbán på X.
Själv har han avvecklat den liberala demokratin i Ungern, tagit kontroll över medier och domstolar samtidigt som en korrupt klick av förtrogna mjölkat statskassan på oerhörda summor. Efter ändringar i grundlagen och vallagen kan oppositionen i praktiken inte längre vinna val i Ungern.
Alice Weidel, som leder AFD, har öppet hyllat Viktor Orbán som en förebild. Det gör nog ingen tryggare.
Länge var det tabu i Tyskland att rösta på den antidemokratiska högern. Men AFD har sedan partiet bildades 2013 haft stora framgångar.
Den rad av kriser som drabbat Europa sedan femton år har gynnat AFD. Finanskrisen, flyktingkrisen, pandemin och nu senast kostnadskrisen har visat sig vara en utmärkt grogrund för både främlingshat och konspirationsteorier.
I förra valet samlade AFD var femte tysk väljare och i östra delen av landet är de ofta det största partiet.
AFD har överklagat Författningsskyddets beslut men enligt Tysklands grundlag är det faktiskt möjligt att förbjuda partier om de anses hota den grundläggande demokratiska ordningen.
Gör AFD det? Kanske, kanske inte. Beslutet ligger i så fall hos den tyska författningsdomstolen i Karlsruhe, men bevisbördan ligger extremt högt och tidigare försök har alltid misslyckats.
Så sent som förra året gjorde en grupp parlamentariker från CDU, SPD, De gröna och Vänstern ett försök att återigen lyfta debatten. Och sedan valet har stora demonstrationer mot AFD hållits i de flesta större tyska städer.
Den tyska historien där Adolf Hitler på demokratisk väg lyckades erövra makten och krossa demokratin är ständigt närvarande. Särskilt nu, i dagarna 80 år sedan Hitler sköt sig i Berlin och andra världskriget i Europa var över.
Vad bör man då göra åt extremhögern?
Självklart ska samma lagar gälla för alla, som när ledaren för Frankrikes högerextremister Marine Le Pen nyligen blev dömd för bedrägeri. Men att förbjuda partier i en västerländsk demokrati är fel väg att gå. Dessutom är det tveksamt om det fungerar, väljarna finns ju kvar i alla fall.
Svaret är istället att hantera de kriser partier som AFD – och SD – hämtar näring ur. Det handlar om att förbättra vardagen och ekonomin för vanligt folk, att få fart på den ekonomiska tillväxten igen och att skapa framtidstro.
Tysklands nya regering har fyra år på sig att lyckas med detta. Det kan vara sista chansen det går att forma en regering i mitten.