”S sviker vår tids stora kvinnofråga”

Maria Alias vill se kraftsamling mot hederskulturen

Maria Alias har startat en ny S-förening mot hedersförtryck.

Hon flydde från Irak till Sverige som sexåring. Men det var i Eskilstuna som Maria Alias, 34, stötte på hederskulturen. Nu har hon startat en socialdemokratisk förening mot hedersförtryck – och undrar var stödet från vänster är.

Socialdemokraternas partikongress för en dryg månad sedan blev statsminister Stefan Löfven särskilt känsloladdad vid en passage i sitt tal till partikamraterna. ”Se det. Hata det. Bekämpa det. Befria dessa unga.” Hans starka uppmaning till åhörarna gällde inte klassamhället, som man kanske skulle kunnat förvänta sig av en socialdemokratisk partiordförande. I stället handlade det om det så kallade hedersförtrycket.

– Jag tyckte det var jättebra att Stefan sa så inför hela partiet, säger Maria Alias. Att han tar upp hedersvåldet i sitt tal visar att han har insett problemet. Därför är det så konstigt att partiet inte vill göra mer i frågan.

Aftonbladets ledarsida träffar Maria Alias på caféet i Eskilstunas Stadsbibliotek. Här sitter mest pensionärer och invandrare och läser dagstidningar en vardagseftermiddag. Maria bär vit knytblus och dricker en svart kopp kaffe. På kvällen väntar ett öppet möte på ABF där hon ska berätta om sina erfarenheter och vad hon vill uppnå med sin nya förening.

På kort tid har Maria Alias, som själv är syrian från Irak, blivit en omstridd debattör inom integrationsfrågor. Hon har tagit ställning mot hijabslöja på minderåriga flickor, tycker att IS-krigare ska hindras från att återvända till Sverige och är för ett förbud mot tiggeri. Knappast frågor som ligger i socialdemokratins mittfåra i dag. Men framför allt ligger hennes engagemang i kampen mot hederskultur och hedersvåld.

– Det absolut viktigaste är att få med mig vänsterkanten på den här frågan. Högern driver nu den största jämställdhetskampen i vår tid och jag blir helt förkrossad över det. Jag säger till mina partikamrater; vi har drivit varenda jämställdhetsfråga genom tiderna, hur fa-an kan vi ha lämnat den här helt och hållet.

Har kallats ”iransk mulla”

Maria Alias berättar om diskussioner på Twitter där hennes åsikter om hårdare regler och tydligare krav på invandrare väckt starka reaktioner, framför allt från vänsterhåll menar hon.

– Vi är ett par personer som driver de här frågorna i dag, men vi får hela tiden kommentarer om att man är allt ifrån islamofob och rasist till iransk mulla eller nazist. Jag måste lära mig bli en teflonpanna, men det är inte roligt att få såna påhopp hela tiden!

Varför får du den typen av kritik tror du?

– Man tror att det bästa är att människor ska få leva som man vill. Men svenskar förstår inte riktigt vad alla vi som har kommit till Sverige har varit med om. All misär människor har upplevt men också alla så kallade skittraditioner, som min pappa kallar dem, som vi tar med oss hit. Då krävs det tydliga lagar och regler för att de som kommer till Sverige ska veta vad som förväntas av dem.

Maria Alias utanför ABF där hon håller öppna möten.

Hon berättar om egna erfarenheter av krig, av att ha sett döda kroppar och förlorat släktingar i barndomens Baghdad under Kuwaitkriget på 1990-talet. Larmet ”Hesa Fredrik”, som testas fyra gånger per år, får henne att drabbas av dödsångest fortfarande. Samma larm hördes i Bagdad när ett bombanfall var nära.

– Varje gång jag hör det påminns jag om kriget, säga Maria Alias.

Fick huvudet drämt i elementet

I dag är hon 34 år och ensamstående tvåbarnsmamma. Hon jobbar som affärsutvecklare på ett företag i Eskilstuna och sitter som ledamot för Socialdemokraterna i regionens kultur-, utbildnings- och friluftsverksamhetsnämnd. Men vägen hit har varit en kamp. För fyra år sedan skiljde hon sig efter ett tioårigt äktenskap. Giftermålet med en man med samma syrianska bakgrund som hon själv var frivilligt, de blev blixtförälskade efter studenten. Men två veckor efter bröllopet innan de första slagen kom.

Jag skulle gå tillbaka till politiken, leva – inte bara överleva. Och jag ville bli en normal mamma för mina barn.

Den fysiska misshandeln pågick i många år innan den övergick i psykisk terror. Maria isolerade sig och blev allvarligt sjuk. Den lovande politiska karriären fick ett abrupt avslut.

– Jag sa utåt att jag lämnade politiken för att partiet hade gått för långt åt höger. Men det stämde inte, jag vågade inte fortsätta, berättar hon.

Övervakades på stan

Det var inte förrän familjen flyttade till den gamla arbetarstaden Eskilstuna när Maria Alias var 15 som hon märkte av familjens hederskultur. Plötsligt kände hon sig övervakad överallt på stan. Släktingar sa nedlåtande saker om henne och tyckte hon var ”en hora” som engagerade sig politiskt. När hon ville skilja sig från sin våldsamme man sa familj och släkt ifrån. Under ett år fick hon sitta i ”förhandlingar”, där de försökte övertala henne att tänka om.

– Hela tiden hade jag min målbild framför mig. Jag skulle gå tillbaka till politiken, leva – inte bara överleva. Och jag ville bli en normal mamma för mina barn.

Till slut fick hon sina föräldrar med sig. De har stannat vid hennes sida. I dag är Maria Alias pappa stolt styrelsemedlem i hennes nya S-förening för jämställdhet och emot hedersförtryck och våldsbejakande extremism.

– Han har förlorat jättemycket i anseende på grund av det. Min pappa var en person som gick runt och löste konflikter som uppstod mellan familjer. Från att ha varit en sådan som många ser upp till har han blivit en person det är roligt att snacka skit om.

Hur kommer det sig att din familj stöttar dig i dag?

– Pappa såg vilket spöke jag förvandlades till i mitt misstag till äktenskap. Han ångrar djupt vad han utsatte mig för under ett helt år. Någonstans älskar han mig mer än de här skittraditionerna. Men han har också själv blivit frustrerad över vilken väg Sverige hamnat på. Vi har redan flytt från ett land, vi vill inte behöva fly igen.

Vill se ett samhällskontrakt för nyanlända

I dag arbetar dotter och far gemensamt för att lyfta frågor kring hederskultur. Föreningen ska arbeta med att utbilda partikamrater om vad hederskultur är och hur det yttrar sig – och opinionsbilda för förändring. De vill se ett kunskapslyft i hela samhället, stödfunktioner och handlingsplaner i varje kommun för de hundratusentals unga kvinnor, men också unga män, som vill ta sig ur familjens våld.

Maria Alias tycker att samtliga regeringar har misslyckats med integrationen, men är särskilt kritisk till det egna partiet.

Vi har varit störst, bäst och starkast. Då ska vi också vara snällast, verkar man ha tänkt.

– Vi har varit störst, bäst och starkast. Då ska vi också vara snällast, verkar man ha tänkt. Men det är inte schyst mot varken de som bor här eller de som kommer hit.

En av idéerna hon har är ett samhällskontrakt som människor måste skriva under för att få uppehållstillstånd i Sverige.

– Från dag ett här ska man få en introduktion till det svenska samhället, vad jämställdhet, demokrati och ett mångkulturellt samhälle betyder. Jag vet att människor som kommer till Sverige vet exakt vilka lagar och regler som gäller, vilka pengar som man har rätt till. Men man har inte tagit reda på skyldigheterna.

Maria Alias talar med sin pappa på ABF i Eskilstuna.

Samma resonemang för Maria Alias på sin ABF-föreläsning på kvällen inför drygt 30 nyfikna personer i olika åldrar. Många ställer frågor. Vad skiljer hederskultur från patriarkalt förtryck? Varför polisanmälde hon inte sin man? En ung kvinna från Somalia reagerar på Marias beskrivning av invandrare, tycker att hon är generaliserande och negativ.

– Alla jag känner kämpar hårt för att komma in i det svenska samhället, säger hon. Maria Alias försvarar sig med att hon utgår från egna erfarenheter. Debatten fortsätter.

Satsningar mot hedersvåld i vårbudgeten

I regeringens vårbudget tillförs nu 130 miljoner kronor till arbetet mot mäns våld mot kvinnor, drygt en tredjedel av den summan ska gå till att öka kunskaper om hedersförtryck och hedersrelaterat våld. Men Maria Alias är ändå inte nöjd.

– Det är tyvärr bara kaffepengar i sammanhanget. Stefan Löfven har visat i ord att han menar allvar, nu vill jag se mer handling. Kom igen, det är Sverige 2019 och vi har fortfarande ett utbrett hedersförtryck i det här landet! Vi borde ha kommit längre, säger hon.

Läs mer: Aftonbladets granskar hedersförtryck

Aftonbladet granskar hedersförtryck |
Aftonbladet

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.