Soldater ska aldrig sikta mot sina egna

Ödesdigert att sätta in militär mot protesterna i USA

Hela världen demonstrerar nu i solidaritet med protesterna i USA – där Donald Trump vill sätta in militären. Bild från Amerikanska ambassaden, Köpenhamn.

USA brinner igen. Med en historia av slaveri samt segregerande och diskriminerande lagar handlar det om en ilska byggts upp länge.

Det som hände George Floyd, som med Minneapolis-polisens knä över halsen 16 gånger skrek "jag kan inte andas", hade kunnat hända vilken annan svart man som helst. Vardagsgatans mobilkameror gjorde hans död till en ny symbol för polisvåldet, och sparkade igång de landsomspännande protesterna.

Nu vill Donald Trump sätta in militären mot sin egen befolkning. Det var en usel idé när moderater och Sverigedemokraterna ville göra det samma i svenska förorter. I ett extremt polariserat och våldsbenäget USA kan det bli riktigt farligt.

Utbildade för strid

Militären är utbildad för strid och för att försvara en stat mot yttre hot. Polis är utbildad för att upprätthålla ordning och lagar. Att militären siktar mot sin egen befolkning kan få fruktansvärda konsekvenser. Det ser dessutom ut som att vissa polisstyrkor i landet inte ens försökt att deeskalera våldet.

Den amerikanska polisens brutalitet har byggts upp länge. Det går inte att prata om ett statligt våldsmonopol i USA likt den vi har i europeiska länder. De amerikanska vapenlagarna tillåter nästan vem som helst att äga skjutvapen, även högkalibriga sådana. Vissa delstater har dessutom mycket frikostiga lagar för när dessa vapen kan användas.

Kändast är Florida, där George Zimmermann friades efter att ha skjutit den obeväpnade Trayvon Martin 2012. En händelse som startade hela proteströrelsen under #BlackLivesMatter.

I brist på våldsmonopol ökar våldet

Att USA i praktiken saknar ett våldsmonopol har lett till en militarisering av amerikanska polisstyrkor. Polisens vapen blir grövre, på vissa håll används rena pansarvagnar, och våldet blir brutalare. Med fler vapen i samhället ökar dödligt våld mot såväl vanliga medborgare som mot polisen. Hotet är ständigt närvarande. Sådant är farligt för varje demokrati.

Men det militära våldet är trots det något helt annat. Det lär heller inte få protesterna att dö ut. Historiskt är det ytterst få gånger som amerikansk militär satts in mot folket. Senast skedde det 92, under kravallerna i Los Angeles, även dem utlösta av brutalt polisvåld. Före dess skedde det under upploppen och protesterna efter mordet på Dr Martin Luther King.

Militärt våld mot amerikanska medborgare följer en tydlig röd linje. Och inte heller denna gång kommer man kunna förtrycka bort förtrycket.

 
Chatta med Lotta Ilona Häyrynen om dagens huvudledare. Chatten öppnar klockan 09.00 men du kan ställa dina frågor redan nu.

Chatta med Ledarredaktionen!

Denna chatt är stängd.

  • Lotta Ilona Häyrynen
    3 juni 2020

    Då är det dags att avsluta chatten för i dag. Tusen tack för alla frågor och inspel. Ta hand om er där ute. #BlackLivesMatter

  • 3 juni 2020

    Hej . Är det konstigt att USA har upplopp med en inkompetent statschef. Som eldar på istället för att man till försoning och lugn . En Statschef som hellre ser till sitt eget ego och inte till folket . Men som man bäddar får man ju ligga. Ett land med duktiga människor och stor potential som har ett så skruvat samhälls system som gör att fattiga individer inte får vård och skola.

    Janne

    Ja, det går ju verkligen inte säga att USA har haft en samlande eller ens särskilt kompetent statschef i det här läget. USA må vara världens rikaste land, men det är också ett mycket ojämlikt land. Fattigdomen drabbar den svarta delen av befolkningen värst, därefter urinvånare och latinamerikaner. Ojämlikheten slår också hårt mot vit arbetarklass, där opioidepidemin bara är ett exempel på det. Från ett svenskt perspektiv är det ju ganska svårt att över huvud taget förstå sig på hur och varför USA kan fungera så som det gör.

    Lotta Ilona Häyrynen
  • 3 juni 2020

    Vad har de nattliga upploppen med fredliga demonstrationer att göra? Vi måste väl ändå kunna särskilja på det två? Butiksägare har dödats när det försökt stoppa de nattliga plundringarna, nu senast en 77 år gammal pensionerad polis. Ska inte medborgarna skyddas av polis, eller i värsta fall militär, under sådana omständigheter? Två fel blir inte ett rätt.

    Mikael

    Ingenstans i den här texten har jag skrivit att myndigheterna bara ska sitta och rulla tummarna. Polisens jobb är att upprätthålla ordningen, och det ska de också göra. Men man måste också göra det med en strategi som syftar till att lugna, och ledande politiker måste ge löften om förändring och reform. På flera håll i USA möter polisen även fredliga demonstranter med övervåld och presidenten själv piskar på oroligheterna och polariseringen. Jag tvivlar på att särskilt många av de fredliga demonstranterna känner sig särskilt skyddade av sin polis, och det är ju där skon klämmer. Militär kan inte lappa ihop de misstagen, bara ta in grövre vapen och fler personer. 

    Lotta Ilona Häyrynen
  • 3 juni 2020

    Lotta och Max - om jag inte minns hel fel så kommenterade Josep Borrell (EU’s Minister for Foreign Affairs) detta häromdagen, något som är mycket ovanligt.

    Sarah
  • 3 juni 2020

    Hej Lotta, jag anser att demonstrationerna är bra, syftet likaså, och förhoppningsvis så leder det till en förändring. Men jag stödjer inte plundringen och förstörelsen, många som har förlorat sina livsverk, hörde från en kompis att hennes restaurang blev nedbränd och hon kommer inte kunna öppna den igen eftersom försäkringar etcetera ej kommer att täcka alla kostnader och dessutom förlorar 10 personer sina jobb. Och det är väl problemet med demonstrationerna, att de lockar rötägg som bara vill förstöra och splittra samhället.

    Lisa

    Hej Lisa, bra inlägg och måste vara en hemsk situation för din vän. 

    Lotta Ilona Häyrynen