LO öppnar för ett nytt rosornas krig

Januariavtalet måste omförhandlas

Den debattartikel LO:s styrelse publicerade i går kan läsas som en krigsförklaring mot stora delar av Januariavtalet. Den kan också beskrivas som en kort checklista för grunderna i socialdemokratisk politik.

LO vill ha rejäla pensioner för vanliga människor och ett stopp för arbetskraftsinvandring som leder till utnyttjande och lönedumpning. Man kräver trygga anställningar, ersättning till de som blir sjuka och tillräckliga resurser till vård, skola och omsorg.

Socialdemokratisk politik

Inget av detta är dramatiskt. Tvärt om är det precis detta som socialdemokratiska politiker med Stefan Löfven i spetsen säger varje gång de möter väljare.

Problemet är att regeringens politik just nu i praktiken går i en annan riktning. Kommuner och regioner befinner sig i ekonomisk kris. Förtroendet för vården sviktar och kaoset i sjukförsäkringen fortsätter.

Moderater och vänsterpartister pressar tillsammans på för mer pengar till välfärden och för nya regler kring arbetskraftsinvandringen. Och en socialdemokratisk finansminister administrerar skattesänkningar för landets mest välavlönade.

Avtalet fungerar inte

Det är klart att det inte fungerar. Inte för LO vars förbund ska försvara det traditionella samarbetet med det socialdemokratiska partiet. Inte för de socialdemokratiska partimedlemmar som ska försvara regeringen i mötet med grannar och vänner.

Att alternativet - hur det nu ser ut - skulle vara ändå sämre för pensionärer, sjuka och alla som behöver den kommunala välfärden räcker inte som argument.

För ett drygt år sedan - när Januariavtalet slöts - befann sig Sverige i en politisk kris, till stor del skapad av alliansens sönderfall. Landet behövde en regering, Centern satt i en guldsits och socialdemokraterna gjorde stora eftergifter för att det skulle få en.

Landet behöver fortfarande en regering. Men den måste ha handlingsutrymme, handlingskraft och mandat att ta itu med de problem människor ser i sin vardag. Och av Centerns vågmästarroll finns inte mycket kvar sedan Moderaterna i praktiken gjort Jimmie Åkesson till kartläsare.

En kris ersätts av en annan

Januariavtalet avvärjde en regeringskris, men innehållet håller på att skapa en kris för förtroendet för hela politiken. Allt färre ser samarbetet som ett sätt att rädda landet. Ännu färre tackar Löfven eller Socialdemokraterna för de kompromisser man gjort.

Som facklig företrädare var Stefan Löfven med och träffade krisuppgörelsen när finansmarknaden kraschade. Avtal som gjorts i en annan tid fick inte så i vägen för det som måste göras. Det räddade sannolikt tiotusentals jobb.

Det är dags att inse att Sverige behöver en politisk krisuppgörelse. Januariavtalet måste förhandlas om. Löfven kan börja med att lägga LO:s lista på förhandlingsbordet.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.