Stora regioner gör Shekarabi gråhårig
I går eftermiddag hade civilminister Ardalan Shekarabi dukat kaffebordet på finansdepartementet. Till kakorna skulle representanter för regeringspartierna, Vänstern och Alliansen ha pratat om nya svenska storregioner.
Enligt planerna skulle tre nya regioner ha inrättats redan 2019.
Det finns något ödesmättat över bilden av politiska företrädare samlade över en karta där nya gränser ritas – gärna med linjal. Som i Wien 1815 eller i Berlin 1885.
Nå, Shekarabis kafferep blev inte riktigt som det var tänkt.
Liberalerna förklarade redan häromdagen att partiet hoppar av. Moderaterna lämnade återbud i onsdags.
Tackade för kaffet
Kvar för att äta upp kakorna blev, förutom regeringspartierna och Vänstern, bara Centerns Anders W Johnsson och Kristdemokraternas Acko Ankarberg Johansson.
Väl där tackade Johnsson (C) och Ankarberg Johansson (KD) för kaffet och hoppade av samtalen de också. Regionreformen kommer att göra Shekarabi gråhårig. Det finns goda argument för en ny regionindelning. Dagens landsting är för små för att kunna ge människor en riktigt bra sjukvård.
En ny indelning kan också leda till bättre samhällsplanering och större arbetsmarknadsregioner. Kanske skulle till och med Sverige utanför storstäderna få en ny tyngd i samhällsdebatten.
Samtidigt finns det förstås invändningar. Sjukvården i Stockholm visar att storlek verkligen inte är allt. Vårdhaveriet
i huvudstadens borgerliga landsting är en effektiv stoppreplik mot alla som tror att befolkningstalet i sig är lösningen på alla problem.
Dessutom innebär en sammanslagning av landstingen färre förtroendevalda och att besluten kommer att fattas längre bort från lokala opinioner, som vill bevara sitt sjukhus eller sin vårdcentral. Det kan vara rationellt och bekvämt, men det stärker inte känslan av delaktighet.
Borde ha en tydligare röst
Motståndet har varit starkt på många håll. Först fick regeringen backa om Jämtland och i onsdags hamnade planerna för hela Norrlands del på is. Och nu ser hela projektet ut att falla. För regeringen och Ardalan Shekarabi har regionfrågan varit viktig, och det handlar inte om politisk prestige. Alla har rätt till likvärdig och bra sjukvård, samhällsplaneringen behöver tänka större och Sverige utanför storstäderna borde ha en tydligare röst.
Bristen på politiskt mod vid gårdagens kaffebjudning tvingar nu civilministern att begrava storregionerna. Men verkligheten finns fortfarande där.
Shekarabi måste ta de steg som är möjliga. Om alla ska få en likvärdig sjukvård måste samarbetet och samordningen bli bättre, med storregioner eller utan.