Metoo-lagen blev en succé
Samtycke: ”Bevislättnad för målsäganden”
Den 1:a juli 2018 infördes den nya sexualbrottslagstiftningen. Minimistraffet för våldtäkt höjdes, och nya brott infördes. Samtyckeslagen slog fast att det är förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen sagt ja eller aktivt visar att den vill. Den nya lagen kom efter år av kamp och demonstrationer, debatter och politiskt arbete, i slutfasen med Metoo-vittnesmål som bränsle.
Herrarna i hagen skriade i vanlig ordning. En samtyckeslag skulle inte göra någon skillnad, påstods det. Den skulle dessutom förflytta bevisbördan mot brottsoffret på ett skadligt vis, sades det. Ett år har gått. Nu vet vi: de hade fel.
Den nya sexualbrottslagstiftningen har gett de som utsatts för sexbrott upprättelse i större utsträckning. Det uppger flera målsägandebiträden specialiserade på sexualbrottsmål, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
Alltför många känt sig rättslösa
Det handlar om en grundläggande fråga: Vad fick dig att tro att det var frivilligt?
– Det här innebär en bevislättnad för målsäganden, säger advokat Line Bergström Melin till Ekot.
Det är ett skifte som gör enorm skillnad.
Alltför många brottsoffer har känt sig rättslösa, men nu finns ljus och hopp framåt. För nu rör det på sig.
Massrekryterar utredare
Polisen storsatsar för att ta tag i våldtäktsutredningarna som släpat efter. Sveriges bristande förmåga att utreda och lagföra våldtäktsbrott har lett till skarp kritik från bland annat Amnesty. Nu massrekryterar polisen civila utredare, som ska ta sig an berget av anmälningar. Utredarna fördelas över landets sju polisregioner, och kommer även att förstärka polisens nationella operativa avdelning för att bekämpa sexuella övergrepp på nätet. Rekryteringen påbörjas i höst, i januari ska de vara startklara.
Det kommer att i högre grad straffa sig att gå över gränsen. Och det är alldeles utmärkt.