Finland röstar om vinster i välfärden

Sverige skräckexempel i valrörelsen

Sveriges statsminister Stefan Löfven och de  finska socialdemokraternas ledare Antti Rinne.

Efter fyra år med den mest borgerliga regering som Finland skådat så har våra grannar i öst fått nog. På söndag hålls det riksdagsval och alla opinionsmätningar pekar på att Socialdemokraterna blir största parti.

Enligt finsk politisk tradition kommer i sådana fall socialdemokraten Antti Rinne att få bilda regering.

Storreform gick i stöpet

Han lovar bättre pensioner, vårdgaranti och mer pengar till gymnasie- och yrkesutbildningen. Finsk vänster bärs fram av ett djupt missnöje med den nedskärningspolitik som Centerpartiet, Samlingspartiet och Blå framtid genomdrivit. Offentliganställdas löner har sänkts, fackföreningar har tuktats, arbetslösas förmåner har försämrats. Enligt en undersökning som finska Institutet för hälsa och välfärd gjorde nyligen har grundtryggheten försämrats för många finländare.

Dessutom har arbetet med att få till två stora reformer – en på vårdområdet och en som rör landets förvaltning – tärt på väljarstödet. Den så kallade vård- och landskapsreformen gick inte heller så lätt att förena med grundlagen, och i mars avgick regeringen.

Men Centerparti har velat dela in landet i 18 arton landskap som skulle få ansvar för vården. Samlingspartiet har velat göra om vården till en marknad med valfrihetssystem, som det fungerar i Sverige. Det har finländarna inte varit särskilt intresserade av. Sveriges modell med vinst i välfärden och vanvårdsprofit har inte sällan förekommit som avskräckande exempel.

För svenska partier erbjuder det finska valet också en del lärdomar för hur man ska hantera högerextremister.

Valde en radikal

När högerpopulistiska Sannfinländarna släpptes in i regeringen 2015 så resonerades det kring att partiet skulle tämjas av maktutövningens allvar. Så blev det inte. Visst störtade partiets stöd, men när partiledaren och utrikesministern Timo Soini avgick så valde partiets kompromisslösa gräsrötter i stället radikalen Jussi Halla-aho, tidigare dömd för hets mot folkgrupp, till ny ledare. Manövern utlöst en regeringskris 2017 som reddes ut när Sannfinländarnas ministrar bildade ett nytt parti, Blå framtid, som kunde bära regeringsmakten.

I dag ser ett radikalare Sannfinländarna ut att bli landets näst största parti. Blå framtid kommer med största sannolikhet inte in i riksdagen. Efterfrågan på en mer moderat högerpopulism finns helt enkelt inte.