Attendos syfte är inte att tjäna snabba cash

Det ska inte vara lönsamt att vanvårda

Förtroendet för Attendo är brutet efter skandalen på äldreboendet Sabbatsbergsbyn, skriver Daniel Suhonen.

I höst är det tio år sedan Caremaskandalen briserade på Koppargården i Stockholm. Månader av debatt följde och dyrbar krishantering där vartenda moderatägt PR-bolag lät faktura-kvarnarna mala om nätterna åt de vårdbolag, branschorganisationer och moderatledda kommunstyren som behövde dyra råd.

Krisen på Koppargården handlade om vanvård av gamla, dåligt skötta sår som ledde till döden. Incitamentsstrukturen gav cheferna bonus om de underbemannade. Framförallt skapades en tystnadskultur som möjliggjorde missförhållandena. Det var lönsamt att tiga. Det hade varit dåligt för ägarna, de riskkapitalister som gått in i vården för att tjäna ”snabba cash” och därför la man locket på.

Precis samma sak som hänt nu i den pågående Attendo-skandalen. Varför vägrar vi se mönstren?

I ett decennium nu har skandal efter skandal pekat på de inbyggda problemen med vård och omsorg som drivs utifrån snävt vinstmaximerings- och affärsideal. Varje gång en rasande debatt, sedan tystnad. Eller så byter bolaget namn som när Carema blev Vardaga, som vilket skalbolag som helst. Cheferna byts ut. Ägarna skiftar. Men strukturerna består.

Kärnan handlar om när ekonomisk vinning tränger sig in i de allra intimaste och känsligaste situationerna. När vårdbehovet i äldreomsorgen ska utföra de där tusentals små vardagssakerna som är livet för gamla människor, en promenad som beviljas eller avslås, en skorpa till kaffet och en pratstund, eller inte. Det är det vi betalar för, vi medborgare. Behovet ska avgöra och det bästa för människan vara i främsta rummet. Ingenting annat.

Jag har aldrig tvekat kring att personalen i vården även den privata gör sitt allra bästa. Precis som i den offentligt drivna välfärden. En del av bristerna som uppstår kommer vi kanske aldrig komma åt, därför att människor och organisationer inte är perfekta. Inte ens i det vinstfria paradiset med en större offentlig sektor.

Men det som kommer till ytan i Attendo-skandalen är något annat. Dåliga chefer ja. Dålig organisation ja. Men det är orsaken till att missförhållandena tystas ner som är det allvarliga. Det den omedvetna styrning som vinstmotivet leder till som blir det avgörande.

Attendos ledning har uppenbart ljugit för de anhöriga, för allmänheten och politikerna om situationen på deras boende. De har hotat och försökt tysta en anställt som larmat och gjort rätt. De har gjort det för att deras arbetes yttersta syfte aldrig handlat om vården utan om vinsten.

Därför räcker det inte att byta direktör till en annan lika vinsthungrig bonusjägare med annat namn. Därför kan inte Attendo komma undan genom att byta namn. Vi behöver ta vinsten ur välfärden. Därför att det är välfärden som är vinsten. Förtroendet för Attendo är brutet, men det räcker inte med Attendo. Själva vinstmotivet måste bort.