Cementindustrin spelar rysk roulette med oss
Hela Sverige kan inte vara beroende av ett enda kalkbrott
Det återstår två och en halv månad till företagets Cementas tillstånd för kalkbrytning i Slite på Gotland löper ut. Ingen har undgått skräckrapporterna om vad en cementbrist i landet skulle kunna leda till.
Cementindustrin har länge brottats med klimatomställningens utmaningar. Nu har den blivit en fråga om nationell säkerhet. Byggbranschen talar om tvärstopp. Hundratusentals jobb skulle vara i fara, bostadsbyggandet kan inte fortsätta och investeringarna i ny och klimatsmart infrastruktur riskerar att stanna. Sverige fungerar inte utan cement.
Kalkkrisen är näringspolitik. Den är miljöpolitik. Men den borde också vara beredskapspolitik.
Obegriplig situation
Det är obegripligt hur Sverige har kunnat hamna i den här situationen. Hur har landet kunnat bli beroende av en enda leverantör av en helt avgörande produkt som cement? Och hur har den leverantören kunnat koncentrera sin produktion till en enda anläggning och en plats för att bryta sin råvara?
Och hur kan hela den svenska byggindustrins framtid hänga på en miljöprövning som kantats av varningssignaler och frågetecken under lång tid? Hur är det möjligt att det inte fanns en plan B när Mark- och miljööverdomstolen kom med sitt beslut i början av sommaren?
Gott om kalk
Det finns gott om kalk i Sverige, till exempel i Skåne, Dalarna, Värmland och Västergötland. Även om fynden kanske inte har samma kvalitet och inte är lika lättillgängliga som på Gotland borde det ha funnits alternativ. På många håll har det dessutom brutits kalk tidigare.
Näringsminister Ibrahim Baylan och miljöminister Per Bolund vill nu lösa den akuta situationen genom att tillfälligt förlänga Cementas tillstånd med åtta månader. På tok för lite, hävdar företaget som trots allt bär huvudansvaret för krisen. Riskabelt, säger myndigheter som Naturvårdsverket som bland annat oroar sig för effekterna för grundvattnet på Gotland.
Det återstår att se om regeringens åtgärder räcker, men en sak vet vi. När dagens kris har hanterats har cementindustrin åtskilliga frågor att besvara. De handlar om klimatanpassning av produktionen. De handlar också om miljöeffekterna av kalkbrytningen, inte minst när det gäller grundvattnet på Gotland.
Men frågorna kommer också att handla om Sveriges sårbarhet och bristen på beredskap.
I början av sommaren slog Mark- och miljööverdomstolens beslut att inte förlänga Cementas tillstånd för kalkbrytning på Gotland ner som en bomb. Plötsligt hotades hela den svenska byggindustrin, många infrastrukturinvesteringar och hundratusentals jobb.
Men hur kan ett land vara beroende av ett enda företag och ett enda kalkbrott för något så avgörande som cement? Och varför fanns inte en plan B när domstolens beslut kom?
Diskutera med Ingvar Persson. Chatten startar klockan nio, men det går bra att ställa frågor redan nu.
Denna chatt är stängd.
- Ingvar Persson19 aug 2021
Då har klockan passerat halv och det är dags att stänga chatten. Jag vill tacka alla som har bidragit och kan bara beklaga att jag inte hunnit publicera alla intressanta inlägg. Det lär bli fler tillfällen att diskutera både byggindustrins framtid och hur vi ska använda Sveriges naturresurser i framtiden.
- Ingvar Persson19 aug 2021
Hej Tommy.
Du får sista ordet, och precis som vi tidigare konstaterat i den här chatten. I något läge handlar det alltid om pengar.
- 19 aug 2021
Kalk kan importeras. Alla cementtillverkare har inte lyxen med att bryta egen kalk. Förmodligen är fabrikeni Slite bland de mest lönsamma i EUROPA därför vill de absolut kunna fortsätta att bryta sin kalk där.
Tommy L - Ingvar Persson19 aug 2021
Hej Karin.
Klimatförändringarna gör nog att vi kommer att behöva både plan B och plan C när det gäller många saker.
- 19 aug 2021
Gotlands grundvatten och naturen i flera mil runt de gigantiska kalkstenstäkterna har redan tagit en irreversibel skada. Hundratusentals träd och buskar har torkat och dött. Detta är ingen nyhet! Människorna, djuren och naturen på Gotland behöver ha kvar det LIVSVIKTIGTA, näringsrika, mineralrika och billiga grundvattnet!
Eftersom cementproduktionen är väldigt viktig för byggnadsindustrin, så hade det behövts både en plan B och en plan C för länge sedan! Det finns kalk på väldigt många andra ställen än på Gotland!
Karin