Mejla

Ingvar Persson

Cementindustrin spelar rysk roulette med oss

Hela Sverige kan inte vara beroende av ett enda kalkbrott

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Vägen från Cementas kalkbrott i Slite.
Vägen från Cementas kalkbrott i Slite.

LEDARE

Det återstår två och en halv månad till företagets Cementas tillstånd för kalkbrytning i SliteGotland löper ut. Ingen har undgått skräckrapporterna om vad en cementbrist i landet skulle kunna leda till.

Cementindustrin har länge brottats med klimatomställningens utmaningar. Nu har den blivit en fråga om nationell säkerhet. Byggbranschen talar om tvärstopp. Hundratusentals jobb skulle vara i fara, bostadsbyggandet kan inte fortsätta och investeringarna i ny och klimatsmart infrastruktur riskerar att stanna. Sverige fungerar inte utan cement.

Kalkkrisen är näringspolitik. Den är miljöpolitik. Men den borde också vara beredskapspolitik.

Obegriplig situation

Det är obegripligt hur Sverige har kunnat hamna i den här situationen. Hur har landet kunnat bli beroende av en enda leverantör av en helt avgörande produkt som cement? Och hur har den leverantören kunnat koncentrera sin produktion till en enda anläggning och en plats för att bryta sin råvara?

Och hur kan hela den svenska byggindustrins framtid hänga på en miljöprövning som kantats av varningssignaler och frågetecken under lång tid? Hur är det möjligt att det inte fanns en plan B när Mark- och miljööverdomstolen kom med sitt beslut i början av sommaren?

Gott om kalk

Det finns gott om kalk i Sverige, till exempel i Skåne, Dalarna, Värmland och Västergötland. Även om fynden kanske inte har samma kvalitet och inte är lika lättillgängliga som på Gotland borde det ha funnits alternativ. På många håll har det dessutom brutits kalk tidigare.

Näringsminister Ibrahim Baylan och miljöminister Per Bolund vill nu lösa den akuta situationen genom att tillfälligt förlänga Cementas tillstånd med åtta månader. På tok för lite, hävdar företaget som trots allt bär huvudansvaret för krisen. Riskabelt, säger myndigheter som Naturvårdsverket som bland annat oroar sig för effekterna för grundvattnet på Gotland.

Det återstår att se om regeringens åtgärder räcker, men en sak vet vi. När dagens kris har hanterats har cementindustrin åtskilliga frågor att besvara. De handlar om klimatanpassning av produktionen. De handlar också om miljöeffekterna av kalkbrytningen, inte minst när det gäller grundvattnet på Gotland.

Men frågorna kommer också att handla om Sveriges sårbarhet och bristen på beredskap.


I början av sommaren slog Mark- och miljööverdomstolens beslut att inte förlänga Cementas tillstånd för kalkbrytning på Gotland ner som en bomb. Plötsligt hotades hela den svenska byggindustrin, många infrastrukturinvesteringar och hundratusentals jobb.

Men hur kan ett land vara beroende av ett enda företag och ett enda kalkbrott för något så avgörande som cement? Och varför fanns inte en plan B när domstolens beslut kom?

Diskutera med Ingvar Persson. Chatten startar klockan nio, men det går bra att ställa frågor redan nu.


Av: 

Ingvar Persson

Publisert:

LÄS VIDARE

Cementa är too big to fail

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Industri & tillverkning

Bygg & fastighet

Slite

Gotland

Näringspolitik

Mark- och miljööverdomstolen