Deltidsarbete – en klassfråga

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-03-18

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

slår mot kvinnor Den typiska deltidsarbetslösa har ett arbetaryrke och är en kvinna.

Svenskt Näringsliv gillar inte idén. Inte heller akademikerorganisationen Saco eller generaldirektören på Ams.

Utredningsförslaget om en mycket begränsad rätt att få arbeta heltid har fått hård kritik av många remissinstanser.

Kanske är det inte så konstigt.

Det ofrivilliga deltidsarbetet – i Sverige är det i dag en kvarts miljon människor som arbetar mindre än de skulle önska eller behöver för sin försörjning – drabbar nämligen inte i första hand näringslivsledare, generaldirektörer eller ens akademiker. Den typiska deltidsarbetslösa har ett arbetaryrke, och hon är kvinna.

Klass- och könsfråga

I yrken där framför allt kvinnor arbetar anses deltidsarbete ofta omistligt. I motsvarande yrken, dominerade av män, är det däremot i det närmaste otänkbart.

Frågan om ofrivilliga deltider är en klassfråga, och en könsfråga.

Den handlar om rätten till en egen försörjning och till oberoende. Ett jobb med en lön som går att leva på är kärnan i jämställdheten.

Den statliga heltidsutredningen som lämnade sina förslag i slutet av november kan kritiseras. Men inte för att den går för långt. Frågan borde i stället vara om inte utredningen går alltför långt i sina försök att undvika besvär för arbetsgivarna.

Visserligen föreslår utredningen att heltid ska vara grundregeln, om inte den anställda vill något annat. Undantagen och möjligheterna att komma runt reglerna är otaliga.

Till att börja med ska reglerna inte gälla de minsta företagen, de med mindre än tio anställda. Varje arbetsgivare får också en frikvot där kravet på heltid inte ska gälla. Dessutom ska det finnas arbetsuppgifter som passar, i annat fall gäller inte någon rätt till heltid.

Slutligen är lagen naturligtvis förhandlingsbar. Fack och arbetsgivare kommer att kunna anpassa tillämpningen till branschen.

Krångligt kommer det att bli, både för anställda och för arbetsgivare.

Om det räcker för att få stopp på de senaste årens ökning av antalet deltidsarbetslösa är däremot inte säkert.

Sätta tryck

Det borde gå att konstruera en lag som sätter tryck på arbetsgivarna, inte minst kommuner och landsting, att organisera arbetet så att den som vill kan få arbeta heltid. Principen är enkel. Undantag från heltider ska kunna motiveras.

Då behövs varken specialregler för småföretag eller frikvoter. Och en kvarts miljon deltidsarbetslösa skulle få möjlighet att ställa krav på en lön som faktiskt går att leva på.

Heltidsutredningens förslag är ett steg i rätt riktning, men det räcker inte. Hans Karlsson borde fundera på att komma vidare, inte på Amschefens ängsliga protester.

IP

Följ ämnen i artikeln