Assistenter får strejka för sin lön

Efter mycket bråk och strul blev industrins löneavtal i fjol till slut normerande. Nästan alla som arbetar på ett företag med kollektivavtal fick ett lönepåslag med 2,2 procent. Det är historiskt låga löne­ökningar. I maj visade Riksbanken att löneökningstakten i år faktiskt är ­ännu lägre: 1,8 procent.

Några som riskerar att få ännu sämre löneökningar är personliga assistenter som jobbar i privat sektor. Åtminstone om arbetsgivarna i Vårdföretagarna får bestämma.

Förlorar 2 000 år i månaden

Arbetsgivarna hävdar att de i år inte kan gå med på några löneökningar som ligger högre än 177 kronor – eller 0,8 procent. I januari nästa år skulle de höja med ytterligare 310 kronor och då landa på 2,2 procent.

Men, precis som Kommunals avtals­sekreterare Lenita Granlund säger i tidningen Kommunalarbetaren, då kommer assistenterna att förlora nästan 2 000 kronor.

Kostnaderna för assistansersättning har ökat drastiskt det senaste årtiondet. I dag kostar den staten närmare 30 miljarder kronor. Att Vårdföretagarna

inte vill höja lönerna mer än med 0,8 procent beror på att de inte tycker att de får tillräckligt med pengar från ­staten.

Vinst på 213 miljoner

Samtidigt är de privata bolagen – som i dag helt dominerar marknaden – rena vinstmaskinerna. I somras granskade ­Dagens arena årsredovisningarna hos de 20 största aktörerna på marknaden. Störst är riskkapitalägda Humana group och Frösunda omsorg. Enligt sina senast publicerade årsredovisningar gjorde ­bolagen vinster på 176 respektive 213 miljoner kronor.

Medellönen för en personlig assistent som arbetar i privat sektor är 22 140 kronor. Nu erbjuds de en lägre löneökning än alla ­andra på arbetsmarknaden.

I går varslade facket om nyanställningsblockad från och med den 13 september. Ja, tacka för det.

Arbetsgivarna borde kunna betala ­personliga assistenter för det samhälls- och livsviktiga jobb de gör. Att lägga sig ­under industrinormen är oacceptabelt.

Följ ämnen i artikeln