Vi bör införa sanktioner mot ryska skuggflottan
Att Finland bordade Eagle S visar vägen
Den finska bordningen av fartyget Eagle S i Finska viken på juldagen var välbehövlig. Finland svarade på misstänkt sabotage av en elkabel på det sätt som en stat ska göra. Förutom att beivra brottet sändes en signal till alla andra aktörer som skulle vilja försöka sig på något sådant.
Men för att få bort de dunkla fartyg som åker runt i Östersjön i huvudsak på ryskt uppdrag – kända som skuggflottan – behövs mer än spektakulära bordningar.
Flottan är Rysslands motdrag för att kringgå sanktioner som införts på grund av aggressionen mot Ukraina. Sedan slutet av 2022 får rysk olja som säljs över 60 dollar per fat inte fraktas med fartyg som är försäkrade i väst. De får inte heller gå in i västhamnar och tillåts inte använda västkontrollerade finanssystem.
Som svar har Ryssland skaffat sig en flotta av fartyg som står utanför allt detta. Det är gamla båtar med bristfälligt underhåll och utan fungerande försäkringar. Förutom att fylla på den ryska krigskassan är fartygen en miljöfara. Risken för att en olycka inträffar är förhöjd liksom sannolikheten för att notan då hamnar hos Östersjöländernas skattebetalare.
Skuggflottan har nu blivit så stor att pristaket på rysk olja så gott som satts ur spel. Med det sagt fyller åtgärden ändå en funktion. Tillsammans med EU:s och USA:s beslut att sluta köpa rysk fartygstransporterad olja, fungerar pristaket som ett transportembargo. Det konstaterades av de svenska forskarna Daniel Spiro, Henrik Wachtmeister och Johan Gars förra året.
Oljan måste oftare skeppas längre sträckor, över halva jordklotet till Asien. Samtidigt tvingas ryssarna avsätta resurser för att få fram båtar och undgå alla västrestriktioner under transporten.
Här fattade Östersjöstaterna ett lovande beslut i december. Sverige, Danmark, Polen, Finland, Estland samt Storbritannien kommer nu att kräva bevis på fungerande försäkringar från fartyg som passerar Finska viken, Stora Bält, Öresund och Engelska kanalen. Om båten saknar försäkring, drabbas den av sanktioner.
Det liknar förslaget från den amerikanske energianalytikern Craig Kennedy som jag skrev om i somras. Effektiviteten hänger på en rad detaljer i genomförandet. Är den sanktionslista där fartyget sätts upp tillräckligt kraftfullt? Kan Östersjöländerna och EU följa upp med sekundära sanktioner mot alla aktörer som vidrör ett sådant fartyg?
Bäst vore om Europa fick med sig USA på detta, så att regelbrytarna hamnade på det amerikanska finansdepartementets sanktionslista. Pristaket är ändå ett verktyg som ligger nära den prispress mot rysk olja som Donald Trump har pratat om under valkampanjen.
***
Alex Voronov är opinionsjournalist och Ukrainakännare, och är gästskribent på ledarsidan. Voronov är före detta politisk redaktör på liberala Eskilstuna-Kuriren samt författare till reportageboken "Blågula kriget – om svenskarna som slåss för Ukraina".