Mejla

Lina Stenberg

Tacka arbetarrörelsen för din semester

Varför har vi inte sex veckors ledigt?

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Den svenska semesterrätten är inget vi har fått gratis. Genom alla år har högern stått emot arbetarrörelsens krav på ökad ledighet.
Den svenska semesterrätten är inget vi har fått gratis. Genom alla år har högern stått emot arbetarrörelsens krav på ökad ledighet.

LEDARE

Den nordiska sommaren är kort. Trots att dagarna är långa och nätterna ljusa finns det inga garantier för värme. Vissa år går dagar med temperaturer över 20 grader att räkna på den ena handens fingrar.

Men i jämförelse med nästan alla andra länder har vi svenskar en unik möjlighet att njuta av sommaren, oavsett väderlek.

Enligt lag har vi 25 dagars lagstadgad semester, något som är närmast unikt för Norden.

I USA till exempel finns ingen semesterrätt överhuvud taget. I länder som Kanada och Japan finns den, men bara 10 dagar årligen.

Ibland glömmer vi hur det blev såhär. Hur Sverige fick världens mest generösa semesterregler. För det har absolut inte varit något givet, aldrig något som någon bara skänktes till landets arbetare från ovan.

Samma sak gäller med andra regleringar i arbetstid och ledighet. Ofta hörs klämkäcka utrop om "Thank god it's Friday" när helgen stundar. Men det är absolut inte någon gud du ska tacka för de två lediga dagar du har rätt till varje vecka.

Tacka inte gud

Du ska tacka arbetarrörelsen om man ska vara noga.

Och du bör vara vaksam, för högern vill precis lika gärna i dag som då ta din arbetsrätt i från dig.

Det gick successivt framåt, kampen om arbetstiderna, lönerna och semestern, då för drygt hundra år sedan. Det tog tid. Men det handlade inte om att arbetarrörelsen ville ta det långsamt. Tempot berodde helt på det massiva motståndet från högern.

Vi ska inte glömma att utgångspunkten var en eländigt, rättslös arbetsmarknad när Sverige industrialiserades och kapitalismen tog stormkliv framåt.

En arbetsmarknad där arbetare sågs som förbrukningsvaror.
Barn anställdes för ynkliga löner där små fingrar och "enkla sysslor" kom väl till pass. Arbetstider, anställningsförhållanden och löner var helt godtyckliga utifrån arbetsgivarens behov.

Och fattigdomen sågs som något helt normal, något nödvändigt, av samhällseliten.

Människosynen har avgjort

Att detta inte är verklighet i dag har som sagt inget med någon gud att göra. Det fanns heller aldrig någon välvilja från arbetsgivarsidan eller föregångarna till Moderaterna, i att göra livet bättre för arbetarna.
Men arbetarrörelsens kamp gav resultat.

Det har alltså gått över 40 år utan utökad semesterrätt, något som faktiskt är obefogat. Varför har vi inte sex veckor årlig semester?

1938 blev ett historiskt år. Två veckors betald semester lagstadgades och begreppet om välfärd blev till ett bredare begrepp. För ledighet handlar inte bara om tid för återhämtning eller om att vila för att kunna orka jobba hårt igen. Det handlar också om frihet, om möjligheten att förverkliga drömmar och ambitioner, resa och lära nytt.

Och här syns en central skillnad i människosynen mellan arbetarrörelsen och högern, då som nu.

För det är på många sätt lika kontroversiellt i dag som för 100 år sedan att se landets arbetare som individer värda samma självklara rättigheter som landets övre skikt.

När de första semesterveckorna klubbades igenom var oron stor bland landets välbesuttna. Hur skulle det bli när arbetarna skulle drälla runt och vara lediga? Vilket moraliskt förfall skulle det innebära?

Timbros semestermotstånd

Och här finns en tanketradition som fortfarande lever. Något som återuppväcktes när arbetsgivarnas tankesmedja Timbro 2017 ville skrota semesterrätten. "Den påtvingade semestern", som de kallade den och menade att ledigheten bäst avtalas mellan parterna.

Men testballongen flög inte och sedan dess har högern snarare varit inne och tuggat på andra delar av arbetsrätten.

Bland annat genom en jakt på arbetslösa och en nedmontering av socialförsäkringen där regeringen Reinfeldt gav oss ett nytt ord: "utförsäkringar" att förhålla oss till.

Efter 1938 gick det ändå ganska fort. 1951 fick man tre veckor och 1963 fyra veckors semester. Men sedan den senaste höjningen 1977 till dagens 25 dagar har det stått stilla.

Eller det fanns ett beslut 1988 om en ytterligare vecka, som regeringen Bildt kastade i papperskorgen när de kom till makten.

Det har alltså gått över 40 år utan utökad semesterrätt, något som faktiskt är obefogat. Varför har vi inte sex veckor årlig semester?

Ska kampen inte fortsätta?

Många arbetstagare har i dag extra ledighet i kollektivavtalen och om regeringens förslag om familjevecka går igenom i finns det ännu några dagars ledighet för en del svenskar.

Men det kan inte räcka, särskilt inte i tider när allt fler arbetare sliter ut sina kroppar och när den psykiska ohälsan ökar så lavinartat.

Själva syftet med att inte låta arbetsmarknadens parter avgöra semesterrätten, liksom arbetstimmar och arbetsmiljö har hela tiden varit det självklara, att det är rättigheter som inte får förhandlas bort.

Arbetsrätten är en bottenplatta.

Och att högern hotar med försämringar borde inte vara en anledning att sitta nöjd i båten med status quo.

Arbetarrörelsens förkämpar hade snarare sett det som en utmaning till förnyad kamp.

***

Chatta med Lina Stenberg. Chatten öppnar 09.00, men ställ dina frågor redan nu.

Av: 

Lina Stenberg

Publisert:

LÄS VIDARE

Låt karensdagen dö med corona, Löfven

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Coronaviruset

Moderaterna

Timbro

Arbetsmarknad

Arbetsrätt

Arbetsmiljö

Socialförsäkring