Rapartisten Lil Nas X gör bögkultur folklig

Tar strippstången till helvetet och dansar lapdance med djävulen

Lil Nas X (i mitten) har väckt starka reaktioner med sin musikvideon till "Montero (Call me By Your Name)".

I Sverige har vi under en längre tid haft en debatt om rapparen Yasin och kopplingen mellan hans musik och gängkriminalitet. I USA är det en annan rapartist som diskuteras ivrigt: Lil Nas X. Han är en 21-åring från Georgia som för två år sedan fick en brakhit ihop med countryartisten Billy Ray Cyrus med låten "Old town road". Senare samma år kom Lil Nas X ut offentligt som homosexuell. I den maskulina och svårt heterosexuella hiphopvärlden i USA är det ungefär lika sensationellt som att någon i det svenska herrlaget i fotboll skulle berätta att den är gay.

Lil Nas X, eller Montero Lamar Hill som han egentligen heter, tyckte reaktionerna blev så hatiska och homofoba att han funderade på att lägga av med musiken. Men i stället för att göra det bestämde han sig för att visa världen vem det är han har hållit instängd i garderoben i alla år.

Kontroversiell video

För en dryg vecka sedan släppte Lil Nas X singeln "Montero (Call me By Your Name)" med en spektakulär video fullspäckad med bibliska referenser. Artisten har bland annat ett erotiskt möte med ormen i Edens lustgård innan han glider ned för en strippstång till helvetet där han gör en sexig dans – lapdance – framför djävulen.


Som på en given signal har Lil Nas X fått de högerkonservativa och kristna i USA att gå i taket. Såväl pastorer som republikanska politiker har fördömt videon för att vara blasfemisk.
All uppmärksamhet fick "Montero (Call me By Your Name)" att rusa direkt upp till första platsen på Billboard Hot 100, en topplista som baseras på både försäljningssiffror och spelningar i radio.
Den som kan sin samtida filmhistoria uppfattar referensen i låtens namn. Lil Nas X säger själv att sången är en hyllning till Luca Guadagnino otroligt vackra och sensuella film "Call me by your name" (2017). Det är en modern filmklassiker om en homosexuell kärlekshistoria på 1980-talet mellan två unga män under en het sommarmånad i norra Italien.

I en laddad scen där deras kärlek har visat sig vara omöjlig säger den ene till den andre: ”Kalla mig vid ditt namn, så kallar jag dig vid mitt”. Närmare än så kommer de inte varandra i ett samhälle där heteronormen inte accepterar några avvikelser.

SD kan hala Pride-flaggor

Lil Nas X har beskrivit sin låt som självbiografisk och att den handlar om en kärlekshistoria med en man som inte vågar vara öppen med sin homosexualitet. I en svensk kontext kan ett sådant budskap tyckas rätt okontroversiellt idag. Jag tror inte det går att överskatta Christer Björkmans insats för detta – att avdramatisera så kallad "bögkultur" och göra det till folkig underhållning på bästa sändningstid.

Sverigedemokrater kan hala Pride-flaggor och i USA kan republikaner hata på. Men de flesta struntar faktiskt i det och lyssnar i stället på Lil Nas X och sitter bänkade när Tusse Chiza ska tävla i Eurovison om några veckor.