Under corona blir fler kvinnor slagna

Vågar inte ens ringa kvinnojourerna

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN

LEDARE

Under coronapandemin har våld mot kvinnor i hemmet ökat. Om detta vittnar kvinnojourer runt om i landet.

Tania Karanja, verksamhetschef på kvinnojouren i Jönköping, beskriver paradoxen i att det fysiska och sexuella våldet blivit grövre bland redan utsatta kvinnor samtidigt som färre hör av sig till jouren.

Förklaringen stavas corona.

Hur hemskt det än låter är det inget nytt att samhällskriser där människors oro och frustration ökar få ökade våldsyttringar som effekt.

Och när samhällskrisen även innebär isolering i hemmet blir kvinnor i destruktiva förhållanden ännu mer utsatta, något vi nu ser.

Hos kvinnojouren i Jönköping märktes de skärpta restriktionerna i början av november tydligt. Plötsligt slutade telefonerna att ringa.

Medarbetarna på kvinnojouren förstod snart vad tystnaden berodde på. Kvinnorna vågade helt enkelt inte ringa. För i coronaisoleringen blir kvinnor i våldsamma relationer ännu mer utlämnade till sin partner.

Samma trend har synts i flera länder i pandemins spår. I Spanien sågs fler misshandelsfall i hemmet och i Frankrike ökade anmälningarna med en tredjedel i samband med de införda utegångsförbuden under våren.

Så när Sverige nu får allt striktare coronarestriktioner, där människor tvingas hålla sig hemma med begränsade kontaktytor, är det inte otroligt att våldet ökar ytterligare.

Författaren och debattören Katarina Wennstam beskriver i podcasten "Wennstams vrede" hur våldsbrotten mot kvinnor inte tas på tillräckligt stort allvar i samhället.

Wennstam betonar att kvinnomord vanligen utförs av en man som kvinnan antingen redan lämnat eller är på väg att lämna. Hur en kvinna är som mest utsatt när hon försöker fly i från en våldsam relation.

För de allra flesta kvinnomord sker i just det skedet.

Samhällets uppgift borde därför vara att möjliggöra för kvinnor att lämna, utan fara för liv och säkerhet.

Dessutom bör en kvinna kunna gå i från en relation utan att behöva gömma sig eller lämna hela sitt liv bakom sig av rädsla.

Att kunna lämna en partner måste vara en självklarhet, eller en mänsklig rättighet som Katarina Wennstam säger det, i ett demokratiskt välfärdssamhälle som Sverige.

Ändå är det inte så. Ändå läggs ofta ansvaret att lämna en våldsam relation på den utsatta kvinnans axlar.

Är det inte allas vår angelägenhet att detta destruktiva samhällsproblem får ett slut? Att våld aldrig accepteras – särskilt inte i en relation som ska bygga på kärlek och respekt?

För det är en tragedi att en kvinna mördas av sin partner var tredje vecka i Sverige .

Sedan 2000 har 315 kvinnor dödats av sin man, pojkvän eller exman, något Aftonbladet visat i en stor granskning.

Varför gör samhället inte allt i sin makt för att motverka denna samhällsfara som globalt beräknas kosta fem procent av världens samlade BNP?

Att våldet får fortsätta är omöjligt att förstå . Men om vi ska vara konstruktiva måste vi börja i rätt ände, i att motverka våldsamma män från att slå.

Vi måste sluta skambelägga kvinnor som inte vågar lämna. Ansvar och skuld måste hamna rätt så fortsätter vi därifrån.

Coronakrisen ställer detta tragiska samhällsproblem på sin spets. Alla kvinnor måste kunna lämna en relation, också nu.

Publicerad:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.