Ministerns ordkrig mot hiphopen är klassförakt
Mats Perssons (L) skottsäkra väst säger allt
För några veckor sedan såg jag ett berörande reportage från Tyskland på SVT. Reportern Christoffer Wendick hade följt den tyske rapparen och fotbollsfantasten Matondo Castlo till attentatsplatsen i Magdeburg, där en gärningsman kört rakt in i en julmarknad strax före jul. Katastrofen slutade i fem döda och flera hundra skadade.
Matondo Castlo ville lägga ned en blomma och hedra offren innan han ska se en match i staden. Väl på plats möttes han av öppen rasism på grund av sin hudfärg.
– Rasismen har blivit mer direkt, säger han till SVT:s reporter om stämningen i Tyskland.
Känslorna av att plötsligt känna sig som en främling i sitt hemland uttrycker han i sin musik. Det är hiphop om att vara ung och rasifierad, utsättas för diskriminering och fördomar. Om att växa upp under svåra förhållanden med föräldrar som jobbat hårt som städare för att försörja sig.
Det är arbetarklassens musik som finns på alla språk världen över. Allt till ett beat som görs billigt och enkelt i datorn eller på mobilen. Det behövs inga dyra instrument eller ens replokaler.
Hiphop som genre har firat 50 år men fortfarande är den ett politiskt slagfält. Den beskrivs som farlig och degenererad. Samma debatt blåser upp med jämna mellanrum.
Nyligen gick Sveriges arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L) till storms mot den så kallade gangsterrappen på Aftonbladets debattsida.
Persson tycker inte att Kultursverige ska ge den svenska hiphopen något utrymme. Han uppmanar rent av konsertbokare och prisutdelare att bojkotta dessa artister.
Visst finns det problem med svensk hiphop. Flera rappare har blivit kallblodigt mördade och vissa är inblandade i de vidriga gängkonflikter som plågar Sverige. Men det är inte musiken som gör unga kriminella, utan fattigdom och utanförskap.
Det finns i själva verket ingen forskning, varken svensk eller internationell, som belägger kopplingen mellan musikgenren och gängrekrytering. Det säger Tea Fredriksson, lektor i kriminologi, till Sveriges Radio.
Cornelis Vreeswijks ”Brev från kolonien” från 1965 är bland det svenskaste vi har. Men han var också en invandrarkille som sjöng om ”28 gangstergrabbar” som säljer hembränt och bränner ned grannbaracken.
Hade Mats Persson varit minister då skulle han väl tyckt att Cornelis Vreeswijk borde bojkottas.
I förra veckan poserade Mats Persson i en skottsäker väst över sin vita skjorta på en bild i sociala medier. Han hade fått följa med polisen i Rinkeby, men på bilden stod han i en helt vanlig loftgång där vanliga människor lever och bor.
Bilden signalerade att Mats Persson inte hör hemma i Järva. Att han tycker miljön är farlig.
Det verkar som han önskar att mer än bara hiphopen försvann från Sverige.
