Det är närmare än vad du tror mellan Risliden och Rinkeby
Det är lätt att lägga ner ett samhälle, men svårare att bygga upp
Sedan stora industriföretag beslutat om mångmiljardinvesteringar i norra Sverige, skriker regionen efter arbetskraft. Tiotusentals anställda behövs i produktionen av batterier i Skellefteå, järn i Kiruna och fossilfritt stål i Luleå. Och än fler kringjobb väntas inom allt ifrån bygg och handel till skolpersonal.
Räcker inte med höga löner
Det har föreslagits stöd för att underlätta att ta steget att flytta norröver. ”Jag kan tänka mig ett flyttbidrag på motsvarande ett par tre månadslöner”, säger Västerbottens landshövding Helene Hellmark Knutsson.
Men KTH-forskaren Kristina Nyström säger till Dagens Nyheter att det inte räcker med hög lön för att locka anställda till de nya jobben. En nyckelfråga är hur medföljande familjer ska trivas och hur man får livspusslet på plats. För många av orterna har erfarenhet av avfolkning och därför behövt dragit ner på samhällsviktiga funktioner. Som exempelvis skolor.
Tvära kast i befolkning
Det är inte första gången som det är tvära kast i befolkningsutvecklingen i Norr- och Västerbotten. Det fanns en tid då landsdelen växte snabbt, till följd av nybyggen, sågverk, järnvägar, gruvor och vattenkraft.
Under de femtio år som föregick dagens gröna industriella revolution har många kommuner i norra Norrland kämpat med att invånarna bokstavligt talat dött ut. Byar som Risliden i Norsjö kommun har mist service i form av butik, postkontor och skola.
Likhet med storstadsförorter
Under sommaren publicerar Aftonbladet Ledare en artikelserie om Järvaområdet i Stockholm. Reportagen ger en bild av livet bakom rubrikerna om skjutningar och gängkonflikter i exempelvis Rinkeby. Den verklighet som tornar upp sig har likheter med vad många upplever på glesbygden.
Medan verksamhet koncentrerats till stadskärnor och externa handelsområden, så har service försvunnit från områden där människor bor och lever. Det är en utveckling som skett i det tysta under många år, som sällan dragit till sig de stora rubrikerna. Utom när det smällt till.
När samhället drar sig tillbaka
För när samhället drar sig tillbaka försvagas tilliten mellan människor. Man får lita till byalag och släktnätverk för att lösa allt mer. Det gör att tron på framtiden och de gemensamma lösningarna minskar.
Det är lätt att lägga ner ett samhälle, men svårare att bygga upp. Likväl är det vad som nu krävs.
Kommuner i Norr- och Västerbotten kämpar med hur man ska locka till sig arbetskraft. Vilka samhällsfunktioner behöver finnas för att du ska flytta till en plats? Och hur kommer man ur en dålig spiral, när samhällsservice lagts ner? Finns det likheter mellan glesbygden och förorter till större städer?
Ledarskribent Peter Gustavsson chattade med läsarna.
Denna chatt är stängd.
- Peter Gustavsson29 juli 2022
Klockan är halv tio och chatten är slut. Tack för många kloka inspel, har försökt svara på så många jag hunnit. Ha en fin fredag och en trevlig helg!
- 29 juli 2022
Bara att besöka Boden och Skellefteå så förstår man varför "sörrlänningar" inte vill dit.
Ibland undrar jag varför tex Northvoltbygger på en plats där det inte finns arbetskraft.
Troligen pga statliga, kommunala och regionala stöd förutom en massa EU pengar...
Tveksam logik produktionsmässigt.
Mvh
MarcHej Marc! I alla fall i Northvolts fall hade man en omfattande och ganska transparent process för sitt lokaliseringsbeslut. Så det är faktiskt ganska lätt att se. Det fanns flera faktorer som spelade roll, men enskilt viktigast tror jag var närheten till en hållbar energikälla. Helt avgörande i en situation när allt fler trängs om elen och risken är både att den blir dyrare och att den inte räcker till. Helt avgörande om du har en energislukande produktion av exempelvis batterier eller stål.
Peter Gustavsson - 29 juli 2022
Hej! Människor har alltid behövt flytta för att försörja sig, der är högst rimligt. All glesbygd kan inte förses med full service, det måste vi acceptera. Däremot måste samhället ge förutsättningar för människor att flytta dit jobben finns så de kan försörja sig. Med en ickefungerande bostadsmarknad utan valfrihet och utan överkomliga hyresrätter är det inte möjligt.
JasonHej Jason! I grunden är det en fråga om vi tror på att hela Sverige ska leva eller ej. Man kan tänka att folk får flytta, men det innebär också att man överger tanken på likvärdig service som är en hörnsten i många av våra system. Så där får man välja. Nu påstår vi en sak men praktiken är en annan.
Peter Gustavsson - 29 juli 2022
När Sveriges bolag och politk blir Stockholm fixerad, och statligt service förvinner från norrland, allt från service kontor,polis. Och Landstings/kommun politiker lägger ner regional service från som kommunal skola, soc, sjukvård pga dålig "kund upptagnings förmåga". och det som ens närsamhälle produceras och inte en del av miljard"vinsterna " inne återinvesteras i samhälletdom som får det att funka. varför ska man ha något förtroende från kommun,region och statligt nivå efter dom "sugit" ut en och försämrat i massa år och man betalar år efter får för sämre service överhuvudtaget.
Rodrigo LodiHej Rodrigo! Du pekar på ett stort problem, att enskilda myndigheter fattar beslut utifrån dåligt befolkningsunderlag. Rimligt kanske för den enskilda kommunen/regionen/statliga myndigheten, men helhetsbilden är att de hjälps åt att dra undan mattan för en ort som redan kämpar för sin överlevnad. Där behövs en synvända.
Peter Gustavsson - 29 juli 2022
Utvecklingen norr om Dalälven och exempelvis Järvafältet håller inte riktigt av flera olika anledningar.
Ett steg på vägen att underlätta för oss norr om Dalälven är ett nytt skattesystem som låter värdena stanna där det producerat, Nu går stora pengar från skogs, gruv och stålindustri söderöver med resultatet att norra Sverige utarmas.
Lät man pengarna stanna här uppe så skulle det finnas samhällsservice i världsklass.
Man kan även se till att sänka beskattningen av drivmedel som i princip är en straffbeskattning av glesbygden. Här är komunaltrafik inget alternativ
DalmasHej Dalmas! Det är olika saker, men bristen på service är densamma. Väl värt att fundera på ändringar i skattesystem, utjämningssystem etc för att se till att garantera likvärdig service. Vad gäller drivmedlet så är det personer i Stockholmsområdet som tillhör de som betalar mest i den skatten. Nu har ju avdragen för arbetsresor förändrats också för att mer gynna personer i glesbygd.
Peter Gustavsson