Göteborgsexplosionen - vi kan inte ha det så här
Våldet gör oss alla till offer
Morgonens scener från Göteborg för tankarna till terrorism eller krig. Dörrar som trycks in i lägenheter, rökfyllda trappuppgångar och människor som desperat försöker rädda sig genom att klättar mellan balkonger.
Räddningsfordon och sårade.
Minst fyra människor blev allvarligt skadade. 16 fick föras till sjukhus. Hundratals måste evakueras.
Ingen naturlig förklaring
Det är fortfarande mycket som är oklart kring explosionen och branden i centrala Göteborg. Vi vet inte säkert vad som sprängdes, eller varför. Räddningstjänsten kunde dock snabbt utesluta en "naturlig" förklaring. Och det är ingen vild gissning att den första tanken hos nästan alla handlar om ett bombattentat.
Dessvärre är det oundvikligt.
I juni 2019 skakades centrala Linköping av en kraftig explosion. Ett hundratal lägenheter skadades och 25 personer fick föras till sjukhus. Det tog mer än ett år innan hyresgästerna kunde flytta tillbaka.
I januari 2020 väcktes Östermalm i Stockholm av en bomb. Gärningsmännen fångades till och med på bild av en övervakningskamera på TV-huset. Som genom ett mirakel skadades ingen människa vid explosionen.
Hela landet drabbas
Bomber har exploderat utanför lägenheter i Kista, i entréer i Fodsie och vid grönsaksaffärer på Hisingen. Det har inträffat bombdåd i Örebro, Helsingborg och Norrköping.
Om någon fortfarande tror att det kriminella våldet i Sverige är ett isolerat problem som bara berör fattiga förorter och där offren alltid är kriminella är det dags att tänka om. Våldet är ett samhällsproblem och vi är alla drabbade.
Det har skrivits många gånger, inte minst på den här sidan, men nu måste det skrivas igen. Så här kan vi inte ha det. Vi kan inte ha unga män som skjuter varandra eller människor som passerar förbi. Vi kan inte ha kriminella nätverk som skriver sina egna regler i bostadsområden. Och vi kan inte ha bomber som exploderar i bostadshus i Annedal.
Fler poliser och hårdare straff
Poliserna har blivit fler och straffen har skärpts. Massor av kriminella har gripits och åtalats sedan polisen knäckt deras krypterade information. Och så sent som i förra veckan lämnade justitieminister Morgan Johansson över en proposition om kraftigt höjda straff för unga brottslingar.
Straffskärpningar och fler poliser är nödvändiga för att samhället ska kunna försvara sig. Men det är inte tillräckligt. Så länge luckorna efter de gangsters som åker fast hela tiden fylls av nya villiga ersättare är vi maktlösa mot våldet. Om vi ska slippa se det breda ut sig måste samtalet om trygghet betyda så mycket mer än det gör i dagens politik. Vi måste prata om skolan, arbetslöshet och bostadsbrist. Om fattigdom och om segregation.
Och vi måste prata om jämlikhet och livschanser.
Trenden har inte vänt
Inrikesminister Mikael Damberg hoppades redan i vintras att vi nått en vändpunkt, att våldet var på väg att minska och den organiserade kriminaliteten skulle förlora sitt grepp. Dessvärre tycks han ha haft fel.
Just nu måste de boende på Övre Husargatan i Göteborg få stöd och orsakerna till explosionen utredas. Ligger ett brott bakom måste de ansvariga gripas och straffas. Men bortom det väntar en större uppgift, att befria samhället från sprängningar, skjutningar och grova våldsbrott.