När den svenska fikan hotas är det riktigt illa
Kaffe och choklad ökar mest i pris
Matpriserna har ökat med 25 procent de senaste tre åren. Enligt Konsumentverket kommer priserna fortsätta öka med ytterligare åtta procent i år. Störst ökning är det för kaffe och choklad. Den svenska fikan är hotad.
Samtidigt som priserna ökar minskar förpackningarna. Det blir en dubbelsmocka i plånboken. Men det struntar matkedjorna i.
Det är som om det har blivit vardag, att det är en naturlag att alla priser ökar och att människor tvingas ta lån för att sätta mat på bordet.
Handlingskraft
Men det är inte sant, det behöver inte vara på det här sättet. Politiker kan faktiskt agera och ta sitt ansvar.
Inte som när Elisabeth Svantesson taffligt tog matföretagen i örat förra våren. Det var ett halvhjärtat försök som inte gav någon förändring överhuvudtaget.
Istället valde Axfood, Coop och Ica, som dominerar marknaden, att öka priserna ytterligare och vältra över kostnader på kunderna. Och sedan plockade de ut vinst på en massa miljoner till sina ägare. Ka-tjing!
Om det är någonting vi lärt oss av inflationen är det att näringslivet kan hitta sätt att göra rekordvinster även under en lågkonjunktur. Det är de höjda matpriserna ett exempel på. Matkedjorna höjer priserna. Och kunderna får betala.
Politiker kan också agera om de vill. Exempelvis sänks skatten nu på sparande och jobbskatteavdraget stärks ytterligare. Två reformer som gynnar de rika. I det fallet är Elisabeth Svantesson driftig.
Tas som gisslan
Inför matkedjornas prishöjningar däremot är finansministern handlingsförlamad. Matkedjorna tar kunderna som gisslan. Och både Elisabeth Svantesson och Jimmie Åkesson låter dem hållas.
Det svenska folket får nöja sig med verbala styrkekramar om det tuffa läget och tips om att handla smartare.
Smygflationen som matjättarna utsatt det svenska folket för kan stävjas. Exempelvis kan man granska och kontrollera livsmedelsföretag bättre för att rädda konsumenternas plånböcker. Man skulle kunna stoppa oligopolet som råder på matkedjemarknaden och stimulera konkurrensen. Eller sätta ett pristak på livsmedel som den franska regeringen införde. Det finns flera olika tips.
För det ska inte vara vardag att tvingas ta lån för att slippa gå med kurrande mage. Det ska inte vara vardag att barn tvingas äta mer i skolan kring helgerna för att inte gå hungriga. Och det ska definitivt inte vara vardag att föräldrar skippar måltider eller äter barnens rester för att de inte har råd. Särskilt inte i ett välfärdsland som Sverige.
Det borde vara dags för ett nytt möte mellan Svantesson och matjättarna.
Kanske över en kopp kaffe.