Lita på läkare, inte på nätets åsiktsmaskiner

Kampanjen mot Anders Tegnell är osmaklig

Av: Anders Lindberg

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Stefan Löfven
Foto: JERKER IVARSSON
Stefan Löfven

Lyssna på krönikan, Anders Lindberg läser

Troligen har den brittiske anti-EU-politikern Michael Gove fångat tidsandan bäst. Det var under folkomröstningen om Brexit när en samlad expertis beskrev problemen med att lämna EU.

”Folk i det här landet är trötta på experter”.

Sen vann han folkomröstningen.

En liknande bieffekt av Coronakrisen är att antalet smittskyddsexperter på liberala ledarsidor ökar lavinartat för varje dag som går. De vet bättre än Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten hur krisen ska hanteras i Sverige.

Inte för att de har någon sakkunskap, oh nej, men de har Google. Och i den tid som brukar kallas ”postsanning” kan ett brottstycke fakta, en lösryckt -detalj, en rapport som någon mailat, vara lika mycket värd som ett liv av studier och forskning kring ett ämne.

Jag tittar på er, Dagens nyheter.

När jag ser kampanjen mot chefsepidemiolog Anders Tegnell på DN:s ledarsida leder det tankarna till en helt annan hälsokris: antibiotikaresistens. Vi måste minska användningen av antibiotika, annars kommer detta mirakelmedel till slut att vara verkningslöst. Alla är överens. Men försök få en medelklassförälder i Stockholms innerstad att acceptera när en läkare vägrar skriva ut antibiotika till just deras barn. De har ju både googlat, diskuterat barnets symtom i en facebook-grupp och hittat en artikel i The Guardian. Sluta tjafsa nu, skriv ut antibiotika! Jag vet vad som är bäst för mitt barn.

Medelklassen har helt enkelt svårt att acceptera att det finns professionella som faktiskt vet bättre än dem. Det kan vara lärare med stor erfarenhet av hur man undervisar och sätter betyg. Fotbollstränare som kan fotboll. Eller läkare som har större medicinska kunskaper. ”Folk i det här landet är trötta på experter”.

Själv är jag väldigt trött på populister av olika slag. Och andra som låtsas att det finns enkla lösningar på svåra problem. Den kris Sverige nu går in i är bokstavligen livsfarlig för delar av -befolkningen. Det finns helt enkelt inget sämre tillfälle att släppa käpphästar på grönbete eller låtsas att man är expert på saker man faktiskt inte har en aning om.

Varje kris på senare år har haft sin mediala syndabock. När sprängningar och skjutningar tog fart i Malmö skylldes poliskrisen på Dan Eliasson, dåvarande rikspolischef. Vid flyktingkrisen var det generaldirektören på Migrationsverket Anders Danielssons tur.

Nu är det statsepidemiolog Anders Tegnell som står i skottgluggen. Jag trodde i och för sig inte att just DN skulle stå i främsta ledet när det kom till att undergräva förtroendet för myndigheter vid en kris. Men trenden bort från fakta, -vetenskap och expertis är global.

Den högerpopulistiska mytologin om att folket står mot eliten har genom upprepning förvandlats till sanning och en mäktig destruktiv kraft. Vissa talar om en ”infodemi” i pandemins spår där fakta, spekulationer och rent hitte-på nu sprids på nätet samtidigt som människor blir allt mer rädda.

Norska NRK har gjort en träffande satirfilm som blivit viral om ”Ole Fredrik Lindbom”, en man i sina bästa år som ifrågasätter myndigheternas hantering av coronakrisen. Han var själv invandringsexpert i januari, klimatexpert i februari och är nu virusexpert. Så han borde ju veta.

Man behöver inte leta länge för att hitta någon som ”Ole Fredrik Lindbom” på sociala plattformar eller i medierna. Om denna ”infodemi” ska få fortsätta beror på var och en av oss. Om alla slutade vidarebefordra uppgifter där de är osäkra på källan, avstod från att spekulera och inte spred några rykten, så skulle detta digitala virus snabbt upphöra.

För regeringen är det viktiga nu att fortsätta lita på experterna om hur coronakrisen ska bekämpas. Det kan låta banalt men trycket på att vidta populära, men enligt läkarna för drastiska eller felaktiga, åtgärder är mycket starkt. Se bara på veckans diskussion om att stänga förskolor och skolor. Det finns en uppenbar risk att barnen i det läget skulle passas av mor- och farföräldrar, alltså just de riskgrupper som måste skyddas. Ändå kräver politiker som Jimmie Åkesson generella skolstängningar.

Ett område där regeringen däremot måste agera ännu mer aktivt är ekonomin. Konsekvenserna av coronakrisen är redan mycket stora och många kommer nog inte att ha några jobb att gå till när detta är över. Även om den första smällen har träffat resebranschen, flygbolag och hotellkedjor så är risken för en rejäl ekonomisk nedgång över hela linjen nu överhängande.

Att regeringen slopar karensdagen och ger företag anstånd med skatteinbetalningar räcker en bit. Men Magdalena Andersson måste nu öppna plånboken ytterligare både till kommuner och regioner och sannolikt till hela branscher i näringslivet för att rädda vad som räddas kan. Särskilt om krisen blir långdragen.

Att Riksbanken tillgängliggör 500 miljarder genom lån med nollränta till bankerna visar på stundens allvar. -Särskilt som Finansinspektionen samtidigt ändrade reglerna och ger bankerna möjlighet att låna ut ytterligare 800-900 miljarder. SVT:s ekonomikommentator Johanna Cervenka kallar det en ”ekonomisk bazooka”.

Om man bortser från vissa ledarsidor verkar de flesta överens om att både statsministern och socialministern skött krisen bra så här långt. Och enligt Sifo så har Folkhälsomyndigheten högt förtroende.

Förhoppningsvis klarar framförallt läkarna att upprätthålla sin auktoritet i takt med att situationen nu sannolikt förvärras. Det borde ligga i allas intresse. För annars kan det här bli riktigt, riktigt farligt.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.