Att ge blod är en medborgarinsats

Vi kan alla hamna i en situation där vårt liv hänger på att det finns blodgivare.

Att som frisk ge av sitt eget blod för att rädda en främling måste vara själva bilden av en medborgerlig handling. Blodgivning handlar inte om ekonomiska resurser, inte om utbildning eller status.

Det handlar bara om ansvar, och om medmänsklighet.

Aftonbladet deltar just nu i den globala kampanjen Missing Type. De senaste dagarna har bokstäverna A, B och O varit borta i logotypen, och tanken är att det ska symbolisera saknade blodgivare och blodgrupperna A, B och 0.

Adrian behöver blod

Idag berättar tidningen om lille Adrian, 6 år. Han har en sjukdom som gör honom beroende av att regelbundet få nytt blod. Utan blodgivare skulle han inte överleva.

Adrian är inte ensam. Blod behövs för att behandla sjukdomar, för att kunna genomföra operationer och vid akuta olycksfall. Vi kan alla hamna i en situation där vårt liv hänger på en blodgivare.

Behövs fler

En blodgivare måste väga minst 50 kilo, vara mellan 18 och 60 år och ha tillräckliga blodvärden. I Sverige ger i dag 220 000 blod. Men det skulle behövas ändå fler för att det alltid ska finnas tillgång till blod som kan rädda människoliv.

Men då måste arbetet för att göra det lättare att ge blod fortsätta. Säkerheten måste förstås gå först, men det får inte finnas begränsningar som inte är nödvändiga. Och tillgängligheten, till exempel med blodbussar, borde bli ändå större.

Då skulle fler kunna göra en insats som blodgivare. Och fler liv kunna räddas.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.