Mejla

Susanna Kierkegaard

Kan vi sluta fjanta oss i Bryssel tack?

Det går inte att strejka mot minimilönerna

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

EU-parlamentet.
EU-parlamentet.

LEDARE

Jag hade glömt hur underbart det är att mata sig igenom Europaparlamentets säkerhetskontroller, administrerade av vakter i små fåniga kavajer som tvingar slipsnissar att ta av sig lackskorna.

Man har plånbok, passerbricka, ID och numera även ett vaccinpass i händerna, försöker dechiffrera franskan och lyda utan att tappa allt på golvet. Sen ska man åla sig ur ytterkläderna, marschera genom en metallbåge och till sist klä på sig medan någon 17-åring i kritstrecksränder hänger över en för att nå sin portfölj.

På väg mot hissarna börjar jag mumla för mig själv, som jag alltid gör när jag är irriterad. Det är som att jag testar hur högt jag kan svära innan någon reagerar. Jag letar efter en ursäkt att få mucka, en anledning att ta tag i de där små kavajerna och lyfta upp någon i luften. Satans européer, maktfullkomliga paragrafryttare.

”Minimum wage, maximum rage” löd The Economists rubrik häromveckan när de skrev om svenskarnas syn på EU:s minimilönedirektiv. Och strax därefter skrev ordförandena för fem fackförbund på Svenska Dagbladets debattsida att Sverige borde vägra att implementera minimilönedirektivet om det blir EU-lag.

Det kanske är dags att lyfta blicken lite.

I Sverige var organisationsgraden, andelen arbetande som är med i facket, 69 procent 2020. I Ungern är den åtta procent. Kollektivavtalens täckningsgrad var 88 procent här 2019, 21 procent där. Situationen för facket i Ungern förändrar man inte med arga debattartiklar i SvD, den förändrar man med lagstiftning i Bryssel.

När minimilönedirektivet träder i kraft kommer den högerextrema ungerska regeringen behöva lämna in konkreta planer till EU-kommissionen på hur de ska öka kollektivavtalens täckningsgrad och stärka landets fackföreningsrörelse. Fackförbunden får lagstadgad rätt att delta i lönesättningen. Minimilönerna höjs – men bara tills partsmodellen är stark nog att klara sig själv.

De maktfullkomliga paragrafryttarna har varit tillmötesgående

De maktfullkomliga paragrafryttarna har varit tillmötesgående. Det kommer inte införas minimilöner i länder där kollektivavtalen har hög täckningsgrad och det långsiktiga syftet med direktivet är att stärka partsmodellen. Trots det kräver svenska politiker och fackföreningar ett undantag från hela lagstiftningen och får vi inte det ska vi ”vägra implementera” lagen.

Det är inte EU-kommissionen som är omedgörliga och oförstående, det är vi.
På väg ut ur Europaparlamentet ser jag en man komma emot oss, han ska in i huset och går genom temperaturkontrollen som börjar tjuta högljutt. Han håller i en pizzakartong. Till och med vakterna i sina kavajer börjar skratta. De gör ett undantag.

Av: 

Susanna Kierkegaard

Publisert:

LÄS VIDARE

Därför städar miljardärenskoltoaletter i högklackat

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

EU

EU-politik

Arbetsrätt

EU-kommissionen

Lönesättning