Coronakommissionen missar pandemins slut

Hittills har det handlat om syndabockar – inte systemfel

Publicerad 2022-02-06

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Pressträff med Coronakommissionens ordförande

På onsdag hävs restriktionerna. Smittspridningen är visserligen hög men sjukvården ser ut att klara trycket och vaccinationerna ökar snabbt.

Själva pandemin kommer att fortsätta i många månader till.

Det gör dock inte Coronakommissionen. Eftersom Moderaterna vill använda den i valrörelsen redovisas slutrapporten redan 25 februari.

De som ska granska krishanteringen kommer alltså att missa pandemins slut och inte kunna bygga sina slutsatser på hur det faktiskt gick.

När jag påpekade det orimliga i detta för några veckor sedan gick Moderaterna i taket. Men tidplanen är fortfarande feltänkt.

Mer rimligt hade varit om Coronakommissionen inlett sitt arbete i vår och att granskningen av krisen skett efter krishanteringen.

Konsekvensen av det nuvarande politiskt motiverade upplägget är att vi inte kommer att få hela sanningen om vad som hände. Precis som efter Estonia och Palmemordet lär tomrummet istället fyllas av andras teorier och spekulationer.

Riskerna med ett förtida avslut är uppenbara. Det som går att granska är formalia och inte resultat.

I sin första rapport slog Coronakommissionen fast att det var regeringens ansvar att kommunernas äldreomsorg inte fungerat. Eftersom det i grundlagen står "Regeringen styr riket".

Men i grundlagen står även det kommunala självstyret inskrivet. Det innebär att kommunpolitiker och inte regeringen styr äldreomsorgen.
Kommunernas och regionernas lobbyorgan, SKR, håller denna gräns likt en nutida Kerberos, den trehövdade hund som i grekisk mytologi vaktar dödsrikets port.

Det vet alla med någon som helst erfarenhet av politik.
Regeringen var alltså, i kommissionens ögon, ansvarig för saker den inte får styra.

Och så håller det på.

Man letar syndabockar - inte systemfel.

Coronakommissionen verkar i sina slutsatser hittills sluta upp bakom den svenska förvaltningsmodellen. Alltså just de regler som gjort att regeringen i praktiken måste hantera självständiga myndigheter, regioner och kommuner ungefär som när man vallar katter.

Jag tolkar inte Coronakommissionen som partipolitiskt partisk men som en del i en obruten kedja av statstjänstemän och utredningar som lever och verkar inom ett av världens mest decentraliserade system för krishantering.

De ifrågasätter inte vattnet – eftersom de simmar i det.

En radikal idé vore annars att man faktiskt gav regeringen makt att just styra riket i kris.

Jag tycker mycket talar för det. Efter en rad civila kriser, från tsunamin till stormen Gudrun till skogbränder i Mellansverige till pandemin, är behovet tydligt av att någon kan peka med hela handen när det verkligen gäller. Och ta ansvar efteråt.

Och att en myndighet med specialistkompetens inom just civil krishantering kan få ledartröjan.

Jag hoppas jag har fel om vad vi kan vänta oss av Coronakommissionen.

Eller så får de viktigaste slutsatserna vänta tills efter nästa kris.