Magdalena Andersson sänker inte a-kassan
Avgörande månader väntar
Norra Bantorget i Stockholm, massor av deltagare i 1 majmötet och bara drygt fyra månader kvar till valet.
Ett budskap från Magdalena Andersson i dag är att hon inte tänker medverka till att a-kassan sänks vid årsskiftet. För den som förlorar sitt jobb kommer det betyda tusentals kronor i månaden.
I vanliga fall skulle omständigheterna ha varit perfekta för en socialdemokratisk partiledare att kliva fram och vara just det, ledaren för ett politiskt parti och företrädaren för en framtidsvision. Ett tillfälle att kliva ur rollen som regeringschef och ansvarstagande administratör av komplicerade politiska kompromisser.
Magdalena Andersson har haft sin portion av trixande med politiska samarbetspartners och motståndare, redan innan hon blev partiledare och statsminister.
Andra förutsättningar
I dag skulle hon ha kunnat uppträda som ledare för socialdemokratin, och bara det. Om det inte hade varit för det ryska angreppet på Ukraina.
1 maj är den internationella arbetarrörelsens högtidsdag. Men den är också en dag att fira vårt eget samhällsbygge; folkhemmet, oberoendet och - inte minst - demokratin. När kriget bokstavligen har kommit till våra gränser, människor tvingas fly och vår rätt att fatta våra egna beslut om framtiden utmanas måste en socialdemokratisk statsminister vara hela landets ledare.
Till och med på 1 maj.
Ödesmättad tid
De närmaste veckorna kommer att handla om hur vi tryggar svensk säkerhet i den situation som nu har uppstått. De kommer att handla om säkerhetsgarantier och om Finlands vägval. Om kränkningar av svenskt luftrum och om diplomatiska holmgångar. En ödesmättad tid.
– Jag skulle aldrig skicka in en ansökan till Nato med bara en rösts övervikt, sa Magdalena Andersson på pressträffen innan talet. En markering mot politiker som har försökt göra säkerhetspolitiken till en valfråga.
Det var som ledare för Sverige som Magdalena Andersson i eftermiddags klev upp i talarstolen på Norra Bantorget.
Inget besked om Nato
Det är klart att hon talade om kriget i Ukraina och de konsekvenser det kommer att få för den svenska säkerhetspolitiken. Något besked i Nato-frågan blev det naturligtvis inte, men ingen som lyssnat på vad ledande socialdemokrater sagt de senaste veckorna kan tveka om riktningen.
Lämnar Finland in en ansökan så kommer den svenska statsministern också att göra det. Säkerhetspolitiken kommer knappast att bli en stridsfråga inför höstens val. Det kommer däremot andra frågor att bli. Som fördelningspolitiken, klimatpolitiken och integrationen.
I krigets spår ser vi just nu hur priser på i stort sett allt rusar, och i veckan höjde Riksbanken räntan. Ska vi tro Stefan Ingves lär mer följa.
Den gröna omställning som redan tidigare var nödvändigt är än mer angelägen i dag.
Vad är viktigast
De kommande åren kommer det att vara viktigare än på mycket länge hur samhällets resurser fördelas. Vad är viktigast, skattesänkningar eller höjda pensioner? Vad ska vi välja, fortsatta avbetalningar på statsskulden eller den storsatsning på välfärden som LO nu kräver. Och vad sätter vi främst, skolföretagens vinster eller barnens rätt till utbildning?
Och, som sagt, a-kassan. De tillfälliga reglerna från pandemin ska permanentas. Det kommer att väcka raseri på sina håll, men för Sveriges löntagare är det ett viktigt besked.
I dag har solidariteten med Ukraina och behovet av svensk säkerhet dominerat talen. Men de politiska motsättningarna kring välfärden, integrationen och tryggheten finns kvar.
Vi kan konstatera att valrörelsen har börjat.