Bespara mig ditt korvabonnemang

Konsumenterna förlorar på alla onödiga prenumerationer

Kanske borde kunden då och då bli påmind om sina löpande abonnemang, frågar krönikören Susanna Kierkegaard.

Elzbieta åkte till Synsam för att köpa en lins till ena ögat, och klev ut ur butiken med ett Lifestyle-abonnemang för 500 kronor i månaden. Hennes berättelse i Sveriges Radio låter unik. Men hon är inte ensam om att ha känt sig inlurad i de dyra glasögonprenumerationerna.

Abonnemangen är en finfin affärsmodell. Oavsett om det handlar om varor som kunden får behålla – till exempel slipade glasögon – eller tjänster som försvinner när man säger upp abonnemanget, är de löpande intäkterna optimala för företagen.

Desto tråkigare är det för kunderna. Vissa tjänster går inte längre att köpa och äga. De som behöver Photoshop i jobbet får räkna med en dyr månadskostnad resten av karriären. Dessutom finns det ingen garanti för att de hyrda tjänsterna inte försvinner eller förändras.

Musikfansen snuvas

När den svenska rapparen Dree Low i veckan valde att avsluta sin musikkarriär tog han också bort sina album från Spotify. Dree Lows fans blev plötsligt snuvade på låtarna – de hade bara hyrt dem. Det finns fördelar med att köpa musik man tycker om. Ingen åkte runt och knäckte alla Beatles LP-skivor på mitten när farbröderna bommade igen butiken.

I dag går det att prenumerera på precis vad som helst. Jag söker runt frenetiskt för att hitta en lucka, något det inte går att få hemlevererat på rullande schema. Men det finns abonnemang för nagellack, porslin, lego och korv. Jag hittar tre olika tjänster som skickar strumpbyxor till sina kunder en gång i månaden.

Det här är en ledarsida, så till skillnad från tidningens övriga krönikörer måste jag komplettera mitt gnäll med en politisk analys. Gärna en lösning också. Sviktar fantasin går det alltid att kräva regeringen på en utredning.

Det ligger nära till hands att irritera sig på den frenetiska konsumismen och de bortskämda, bemedlade stadsbor som jämt ska ha allt serverat. Men det huvudsakliga bekymret är när folk dras in i prenumerationer de knappt godkänt, eller när autogiron rullar på utan kontoägarens vetskap.

Ryser av oönskat porslin

Det hade varit fint om tjänsterna som inleds med en gratis provperiod hade krävt köparens bekräftelse för att kunna övergå i en betald prenumeration. Kanske borde kunden då och då bli påmind om sina löpande abonnemang.

Uppskattar du fortfarande din digitala prenumeration på magasinet King, eller är det dags att gå vidare?

Resten av de återkommande boxarna, goodiebagsen och överraskningspaketen är det väl upp till var och en att köpa eller icke köpa. Vill du ha salsiccia i brevlådan är inte det mitt problem.

Men jag ryser av tanken på högarna av oönskat porslin, ihoptorkade korvar, stelnat nagellack och knappt använda tandborstar som växer i skuggorna.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.