Mer tofu räddar inte liv på fattiga och sjuka
Regeringen sviker målet om jämlik hälsa
Uppdaterad 2023-01-17 | Publicerad 2022-03-30
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I den amerikanska finanstidningen Bloomberg listar de tips för amerikaner som drabbas av inflationen. Men de har med en brasklapp: det är tuffast för dig som tjänar mindre än 300 000 dollar per år. Det är alltså en årsinkomst på lite under tre miljoner kronor. Tipsen är att åka mer kollektivtrafik, äta mer växtbaserat och, trots att det kan vara tufft, avstå från att ge hunden strålbehandling om den får cancer.
Det är världsfrånvända råd för en vanlig löntagare, oavsett var i välden vi befinner oss. Ojämlikheten ökar, även i Sverige. Och det märks inte minst på hur livslängden påverkas.
Ekonomi viktigare än cykeln
I en ny rapport från Folkhälsomyndigheten syns statistiken svart på vitt: medellivslängden skiljer stort beroende på människors utbildning och bakgrund, och regeringens mål om jämlik hälsa börjar bli alltmer avlägset.
En del anser att fattiga med dålig hälsa får skylla sig själva, att det bara är att äta nyttigare och cykla i stället för att ta bilen. Men forskning visar att ekonomin och tillgången till utbildning under barndomen kan vara avgörande för hälsan senare i livet.
Under pandemin sjönk medellivslängden i snitt med 0,6 år. Men för män födda utanför Europa sjönk den med tre år. Den grupp som drabbades hårt av pandemin, enligt Folkhälsomyndigheten.
Alla kan inte följa råden
Vi såg det i statistiken när de som insjuknade först och värst var de som inte kunde omfattas av råden i samhället. De som inte kunde jobba hemifrån, de som bodde trångt och som knappast kunde isolera sig i väntan på att vi skulle hitta effektiv behandling och vaccin. Vi såg det även när tillgången till testning och vaccin skiljde sig stort beroende på var du bodde.
Men det är inte bara pandemin som blottat skillnaderna i liv och hälsa. Det här har vi vetat länge. En särskilt drabbad grupp är arbetarkvinnor. Det vill säga kvinnor utan gymnasieutbildning. De kvinnorna har haft en negativ utveckling i statistiken sedan man började mäta 2006.
Att skillnaderna i hälsa blir allt mer ojämlik borde inte komma som en överraskning. Det är en utveckling som är tätt sammankopplad med att skillnaderna i samhället ökar i stort. För det krävs politiker som vågar omfördela resurser, beskatta de rikaste och hindra välfärdspengar från att läcka ut i skatteparadis. Det får vi knappast genom att tanka mindre och äta mer tofu.
Zina Al-Dewany chattade med läsarna, du kan läsa alla frågor och svar här:
- Zina Al-Dewany30 mars 2022
Nu är det dags att avsluta chatten. Kul att texten väckte engagemang!
- 30 mars 2022
Amnesty kritiserade nyligen Sverige för låg vaccinationsgrad i sk utsatta grupper. Detta trots att regeringen plöjt ned extra miljoner på att upplysa om och underlätta för grupperna att vaccinera sig.
Man kritiserar också att Sverige gör då litet för att minska vapenvåldet.
Jag känner att detta inte förvärras eller förbättras om jag äter Tofu eller ej.
Klipper in från SVTs hemsida igår:
”
Amnesty konstaterar att vapenvåldet har ökat – och då särskilt i områden som befinner sig i ett socialt utanförskap
De konstaterar också att vaccinationsgrsden i utsatta grupper är avsevärt lägre”
TorbjörnHej Torbjörn, visst har vi haft problem med att nå alla grupper när det gäller vaccination.
När det gäller Tofu så är det väl inte det som är problemet. Snarare var det en något raljant kommentar på Bloombergs "tips för att spara pengar" till alla som tjänar under tre miljoner kronor per år.
Zina Al-Dewany - 30 mars 2022
Finns det någon statistik på hur stor andel av den ökade ojämlikheten som beror på flyktingkrisen 2015/integrationsproblem. Många som kom hit då utan utbildning och språkkunskaper. För dessa människor bör det rimligtvis ta längre tid att komma in i samhället och på kort sikt så ökar det ojämlikheten utifrån ekonomiska perspektiv. Framför allt då integrationen i Sverige inte är på högsta nivå direkt.
BubbaHej Bubba, ojämlikheten och de allt större klyftorna i samhället började växa ordentligt redan på 80-talet. Sen dess har de vuxit snabbare än i något annat OECD-land. Konsekvenserna är att de som har det sämst ställt fått det ännu slitigare, oavsett om de är födda i Sverige eller inte.
Zina Al-Dewany - 30 mars 2022
Och vilka är de rikaste för dig? Förmodligen flest vanliga arbetaresom jobbar, levt snålt och sparat. Tror du att någon blir friskare av att dessa ""förmögenhetsbeskattas"? Förra gången denna skatt fanns räckte det med att ha sparat ihop 1,5 milj. för att beskattas, ingen förmögenhet direkt. Medan miljardärer, storgodsägare och skatteplanerare erbjöds kryphål och slapp betala. Era krav på "förmögenhetsskatt" är bara avundsjuka mot vanliga arbetare som jobbar och sparar för att trygga sin ekonomi, ni tycker väl att om alla arbetare är lika fattiga, blir det bra!
JoakimHej Joakim, nej de rikaste är inte vanliga arbetare. Varför är det "avundsjuka" att vilja ha ett samhälle där barn slipper växa upp i fattigdom och ohälsa? Så snart någon föreslår ökad jämlikhet så ropar högern avundsjuka. Det börjar bli lite tröttsamt, tycker inte du själv det?
Zina Al-Dewany - 30 mars 2022
de är skrämmande men samtidigt ej förvånande mår man dåligt så tar det på psyket. och folk med lägre inkomster upplever också stress för att få ekonomin räcka detta är ett problem som många upplever .och detta problem har växt sista 20 åren oavsett regering. som socialdemokrat hoppas jag att S kan göra något åt det är också tydlig skillnad med hälsa med barnen redani skolan var man går och vad föräldrarna har för jobb utbildning. barn till arbetslösa riskerar ju fattigdom och det leder ju till dålig hälsa värsta fall kriminalitet.
sosse75Hej, du har rätt i att ojämlikhetenkraftigt ökat oavsett regering. Därför behöver vi en riktig omfördelningspolitik och se till att alla barn har samma möjlighet i livet , bland annat till god hälsa.
Zina Al-Dewany