Sjabblet från Busch ger klirr i elbolagens kassor

Ministern borde skälla ut sig själv

Elisabeth Svantesson (M) och Ebba Busch (KD) presenterar förslag om anstånd med företags skatteinbetalningar den 29 december 2022.

Hushållens ekonomi skulle räddas med ett högkostnadsskydd mot de extrema elpriserna, senast 1 november. I god tid före jul.

Så hette det före valet.

Nu kommer väl Ulf Kristersson (M) snart och säger att de aldrig sa vilket år elprisstödet skulle komma.

Eller vilken jul.

Ulf Kristerssons vallöfte från den 2 september.

Regeringen kanske fortfarande kan få fram ett elprisstöd till allhelgonahelgen 2023. Men det hjälper inte de hushåll och företag som nu väntar nervöst på domens dag, i form av nästa elräkning.

Stödet för energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) störtdök med 7 procentenheter under november månad. Det är välförtjänt.

Medan Busch konfererade på slott i Tidö och Paris, fastnade förslagen i byråkratins korridorer. Veckan före jul tvingades Busch erkänna att hon inte ens vågade utlova ett datum för beslutet om elstöd till företagen.

Kritiken har varit så massiv att jakten på syndabockar tagit fart på den borgerliga kanten. Näringslivets husorgan Dagens Industri skrev den 28 december att elstödsfrågan ”hade behövt en bättre ledning” i form av finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Tasksparken mot KD-ledaren hade knappast kunnat vara tydligare. Från en tidning vars politiske redaktör just blev statsministerns statssekreterare.

I en händelse som ser ut som en tanke presenterade Svantesson och Busch dagen därpå ett förslag om att ge företag förlängda möjligheter till anstånd med skatteinbetalningen.

Men risken är att en uppskjuten skattebetalning blir en uppskjuten konkurs. De som väntar på besked från regeringen får fortfarande icke-svar.

Kommer norra Sverige få ta del av elprisstöden? Och blir det någon elräkningsakut för hushållen?

I början av oktober 2022 enades EU-länderna om gemensamma åtgärder för att pressa elpriserna. Medlemsländerna ska minska förbrukningen med 10 procent, med fokus på de timmar då förbrukningen är som störst.

Medlemsländerna ska också beskatta energibolagens övervinster. Enligt överenskommelsen ska varje EU-land införa ett vinsttak för energibolagen på 180 euro per MWh. Vinster utöver det ska tillfalla staten, och delas ut till hushåll och företag.

EU-regelverket gäller under perioden från 1 december 2022 till den 31 mars 2023. Men den svenska regeringen har fortfarande inte lagt fram något förslag inför riksdagen.

Och klockan tickar.

Regeringens senfärdighet gör att elbolagen kan fortsätta tjäna miljarder på att producera billig el och sälja den svindyrt. Bra för elbolagen, men dåligt för alla andra.

I valrörelsen skällde Ebba Busch ut den dåvarande regeringen för de höga elpriserna. Nu kommer hon bara med undanflykter. Och klirr i kassan för elbolagen.

Vem ska Busch skälla på nu? Sin egen spegelbild?

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.