Hur blev terror mot kvinnor en sån ickefråga?
Publicerad 2020-03-08
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I januari höjde Texas Department of Public Safety ett varningens finger. Terrorhotet från så kallade "Incels" är på väg att växa. Incel är en förkortning av "Involuntary Celibates", en subkultur på nätet av unga män som inte får ligga och som misslyckats i relationer med kvinnor.
Jag hittar hotbedömningen via en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, om läget i Sverige. Den fick rubriker i veckan sedan FOI konstaterat att vårt land kan vara incel-tätast i världen. Med hjälp av ett webanalysverktyg har man gått igenom tre stora nätforum med tillsammans över 20 000 medlemmar och upptäckte då att en påfallande stor andel var svenskar.
Incelrörelsen har rötter tillbaka till 1990-talets nätkultur. Då mer som en stödgrupp online där även kvinnor fanns med. Diskussionerna handlar till stor del om utseende, sorg över att inte duga och om självmord. Men efter hand har en hatisk kvinnosyn och raseri mot samhället kommit att spela en allt större roll.
– Det finns ett utbrett hat mot kvinnor, som många anser är ointelligent boskap och något män har rätt till, säger Lisa Kaati, en av författarna till FOI:s rapport, till TT.
2014 sköt Elliot Rodger, 22, i Kalifornien ihjäl sex personer och skadade fjorton för att sedan begå självmord. I en video som laddades upp på nätet strax innan attacken sa han: ”Tjejer har givit sin tillgivenhet, kärlek och sex till andra män, men aldrig till mig. Jag är 22 år gammal och oskuld. Jag har aldrig ens kysst en tjej”.
Samtidigt var världen upptagen av att diskutera islamistisk terror och "Incelupproret" fortsatte vara en ickefråga i debatten. Men rörelsen fortsatte växa.
Fenomenet blev känt för en större publik fyra år senare. Den 24 april 2018 körde Alek Minassian, 25, ihjäl tio personer och skadade ytterligare sexton med en skåpbil i Toronto i Kanada. Efter attacken klev han ur bilen och försökte övertyga polisen om att skjuta honom, vilket de inte gjorde.
Alek Minassian hade dagen innan skrivit på Facebook att "Incel-upproret har redan börjat" och hyllade samtidigt Elliot Rodger.
När Texas Department of Public Safety nu varnar för en upptrappning är det attacker som denna de syftar på. Rörelsen uppvisar tecken på att radikaliseras och enskilda individer som tar till våld är svåra att stoppa i tid. Även svenska Säpo har tidigare beskrivit en liknande problematik.
Men hatet mot kvinnor och en människosyn där manlig överhöghet står i centrum är ett bredare fenomen än bara Incelrörelsen. Liknande föreställningar är stapelvara inom både den extrema högern och religiös extremism. Det är svårt att se särskilt stor skillnad på Incelrörelsens kvinnosyn och exempelvis den inom så kallad hederskultur.
Men även i mittforans samhällsdebatt blir frågor om kön, jämställdhet och sexualitet allt mer kontroversiella och polariserade. 2018 hängde någon upp en bombattrapp på dörren till Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Lokalerna fick utrymmas. I dag är skyltarna nedtagna så att eventuella våldsmän ska få svårare att hitta.
I Uppsala har man vakter vid öppna föreläsningar i genusvetenskap på grund av hotbilden.
“Det är allt ifrån hot om att till exempel skjuta våra föreläsare när vi har offentliga föreläsningar, till att det kan komma in någon som är arg eller irriterad över det vi forskar om och då vara fysiskt hotfull mot den forskaren. Det kommer också telefonsamtal eller e-post som är hotfulla eller obehagliga” berättar Anneli Häyrén, genusforskare vid Uppsala universitet.
Mäns våld mot kvinnor ett av våra absolut största samhällsproblem, även om det inte får samma utrymme i medierna som förnedringsrån och sprängningar. Men faktum är att minst en kvinna i månaden dödas av en man hon har eller tidigare har haft en relation med. År ut och år in.
Och då talar vi om våldets yttersta konsekvens. Enligt studien "Våld och hälsa – En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa" av Nationellt centrum för kvinnofrid från 2014 har var femte kvinna varit utsatt för "systematiskt psykiskt våld" av en aktuell eller tidigare partner. 14 procent har utsatts för fysiskt våld.
Aftonbladets prisbelönta journalister Kerstin Weigl och Kristina Edblom har samlat tio års statistik kring dödade kvinnor i en unik och sökbar databas tillbaka till 1 januari 2000 där alla fall har samlats. Det blev 299 stycken.
Att Totalförsvarets forskningsinstitut kartlägger miljöer som hotar kvinnor visar hur allvarligt problemet har blivit. Frågan är då vad samhället kan göra åt det?
En viktig del är självklart att samla kunskap, som FOI nu har gjort. Och mycket riktigt är en av slutsatserna att det behöver forskas mer om detta. Satsningarna på genusforskning och statliga Jämställdhetsmyndigheten behöver mycket riktigt öka. En annan slutsats är att polisens arbete måste förbättras, något som utlovats under många år. Men förmodligen är det viktigaste av allt att sätta strålkastarljuset på utvecklingen.
För den sker inte i ett vakuum.
Just nu radikaliseras angreppen mot feminismen och de framsteg som gjorts i jämställdhetsarbetet. De högerextrema rörelser som skördat framgångar i spåren av finanskrisen och flyktingkrisen kombinerar oftast motstånd mot flyktingar med en gammaldags kvinnosyn och många gånger en rent reaktionär politik när det kommer till aborträtt och familjepolitik.
I armkrok med rasistiska rörelser och klimatförnekare har en ny generation antifeminister äntrat scenen. Kvinnors rättigheter har blivit kulturkrigets senaste slagfält.