Första offret för Brexit är Belfast

En husvägg i Belfast tillägnad Stephen McKeag som mördade civila under konflikten.

BELFAST Två målade gevärsmynningar på en husgavel verkar följa mig med sina sikten när jag promenerar förbi dem. Som Belfasts egen Mona Lisa.

Konflikten mellan katoliker och protestanter är över sedan 1998, men gatukonsten finns kvar. Den här väggen dedikeras till “Top gun” Stephen McKeag som ska ha mördat flest katoliker på ön. Bland annat den civila 26-åringen Philomena Hanna, som han sköt fem gånger i ansiktet och en sista gång i bröstet. Begravningen hölls med kistan stängd.

Väggmålningarna målas snabbt över med nya motiv. Många från de katolska och protestantiska terrorgrupperna passade på att ta lektioner i målning i fängelset. När de släpptes ut gav de sig på väggar och murar för att sprida sina budskap.

Våldsam historia

Det finns många murar att välja mellan i just Belfast. De flesta byggdes av den brittiska militären för att minimera våldet mellan katolska och protestantiska områden. De största segregerade områdena skiljs åt av Fredsväggen, vars stora järnportar fortfarande stängs och låses halv sju varje kväll.

Spår av våldet finns över allt. Hus nära murarna täcks av burliknande nät för att inte skadas av tegelstenar som kastas över från andra sidan. Polisstationen ser ut som ett fort, med fem meter höga väggar runt och dubbelt så höga rakbladsprydda stängsel.

Brexit är ett orosmoln på ön. Den inflammerade gränsen mellan Irland och Nordirland är en av de stora frågorna som behöver lösas i förhandlingar med EU. Trots det verkar premiärministern inte ha några konkreta visioner.

Hoppfullt

På buss genom staden sitter jag bredvid en kvinna i femtioårsåldern. Hon har vit page uppsatt med spänne och är klädd i pärlörhängen och linnekavaj. Hon flyttade till Belfast under konflikten.

– Då var staden död. Operan fanns förstås, men det gick inte att gå ut att äta efteråt. Den enda restaurangen i hela staden som vågade ha öppet var ett halvkasst italienskt ställe, suckar hon.

Så är det inte längre. Spänningar och segregation finns kvar, men många är hoppfulla. Turister som vill se inspelningsplatser för Game of Thrones är bra för ekonomin. I södra delen av Belfast bor protestanter och katoliker ihop. Före detta fångar från motsatta läger målar stora väggar tillsammans.

London måste lyssna

Många vill lägga konflikten bakom sig, men politikerna i London hänger inte med i svängarna. De gör det svårt att starta integrerade skolor. De flesta av murarna som ska rivas innan 2023 står stadigt. David Davis har knappt besökt Nordirland sedan han blev brexitminister.

EU har varit en gemenskap för de olika sidorna i konflikten att enas kring. En majoritet på Nordirland röstade för att stanna. När de nu tvingas ur unionen mot sin vilja är det minsta den brittiska regeringen kan göra att åka dit och lyssna.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.