Vem tystade ner Landerholms slarv?
JO bör granska mörkläggningen av utredningen
Uppdaterad 2025-02-14 11.28 | Publicerad 2025-01-28

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Henrik Landerholm har avgått som nationell säkerhetsrådgivare, på egen begäran.
Jag uppfattar det som att han har gjort ett bra jobb. Uppdraget var att samla en rad strukturer inom regeringskansliet och stridande viljor till en sammanhållen strategi och ett kansli. Det var svårt och det återstår att se hur nästa person klarar det.
Men han föll på något helt annat – slarv.
Det blev helt enkelt för mycket av den varan. Att glömma mobiltelefonen på Ungerns ambassad eller ett anteckningsblock hos Sveriges radio är en sak. Sånt händer.
Men att lämna hemliga handlingar utan uppsikt i ett skåp där de senare hittas av städpersonal händer inte. Då blir det en fråga om omdöme.
I början av 2000-talet arbetade jag på den socialdemokratiska riksdagsgruppen med försvarsfrågor och senare som politiskt sakkunnig till utrikesministern. I jobbet ingick att hålla koll på omvärldsutvecklingen och i stort sett allt material omfattades då av sekretess av olika grader.
JO har rätt att självständigt ta initiativ till granskningar. Mörkläggningen i 673 dagar av regeringskansliets utredning av Henrik Landerholm borde väcka JO:s intresse.
Hemliga handlingar förvaras i regeringskansliet i plåtskåp eller kassaskåp. Om säkerhetsklassningen är högre signerar man ut dem och lämnar sedan tillbaka dem.
Detta sker under straffansvar. Hemliga papper är hemliga av en orsak.
Det är alltså ingen liten sak att glömma dem så att obehöriga hittar dem. Uppgifterna får då betraktas som röjda.
Jag efterlyste i Sveriges radio den 16 januari att Säpo skulle utreda frågan. Regeringskansliet hade då försökt begrava alltihop genom att först göra en internutredning och sedan glömma att diarieföra denna.
Här fanns uppenbarligen en gravad hund.
Motargumentet mot en Säpoutredning kom snabbt: vadå? Frågan är ju redan utredd av regeringskansliet, litar du inte på dem?
Jo, det gör jag. Oftast. Men jag litar inte på ordningen att myndigheter ska utreda sig själva. Eftersom de då oftast kommer fram till att de inte gjort något fel. Lika lite som någon annan bör utreda sig själv.
Nu blev det hur som helst en Säpoutredning och som en konsekvens har Henrik Landerholm avgått.
Men den gravade hunden ligger kvar.
Vem var det egentligen som såg till att frågan begravdes? Hur såg krishanteringen ut?
Slarvet inträffade för snart två år sedan men kom till medias kännedom först nu. Delvis berodde det på att regeringskansliets skadebedömning inte diariefördes på 673 dagar. Den mörklades alltså, möjligen i hopp om att ingen skulle hitta den.
Dokumentet, som skrivits av Regeringskansliets säkerhetschef, är daterat 21 mars 2023. Först 21 månader senare diariefördes den, och då först efter att media börjat ställa frågor.
Huvudregeln i Sverige är att allmänna handlingar är offentliga. Men om handlingen officiellt inte existerar så går den inte att begära ut. Genom att glömma bort att diarieföra dokumentationen om Henrik Landerholm har regeringskansliet alltså kunnat kringgå offentlighetsprincipen.
Jag tycker allmänheten har rätt att få reda på hur detta egentligen gick till. Och få svar på hur inte fler skandaler eller misstag i framtiden också glöms bort.
Det sägs att det inte i första hand är politiska skandaler som avslutar politiska karriärer utan själva krishanteringen. Precis som jag tyckte att Henrik Landerholms slarv skulle externutredas av Säpo så behöver regeringskansliets mörkläggning utredas.
Justitieombudsmannen, JO, är rättsäkerhetens grindvakt i Sverige. JO är självständiga och ligger direkt under riksdagen. De har befogenhet att granska om regeringskansliets tjänstemän sköter sig eller om fel har begåtts.
JO har rätt att självständigt ta initiativ till granskningar. Mörkläggningen i 673 dagar av regeringskansliets utredning av Henrik Landerholm borde väcka JO:s intresse.
Ett närliggande exempel är Anna Kinberg Batras märkliga turer kring sina anställningar. Där tog JO initiativ till en granskning.
Jag vet inte om mörkläggningen skett i samråd med någon ur den politiska ledningen. Men det som hänt ser inte bra ut. Särskilt inte som konsekvenserna när skandalen väl blev känd var att Henrik Landerholm fick avgå. Och att det handlar om en personlig vän till statsministern.
JO borde därför granska mörkläggningen av utredningen och regeringskansliets krishantering av Henrik Landerholm.
