Passiva arbetsgivare slösar bort tillfället
Anställda behöver mer kompetensutveckling - inte mindre
Fackförbundet Unionen, Sveriges största, brukar fråga privatanställda tjänstemän om kompetensutveckling. Årets undersökning är extra intressanta eftersom den genomförs under pandemin.
Resultatet kom häromdagen, och det är inte uppmuntrande. Nästan hälften av tjänstemännen har inte fått tillfälle till någon kompetensutveckling alls det senaste året. Det är fler än tidigare.
De anställdas kompetens är viktig när Sverige ska konkurrera om arbetsplatser och produktion. Ska företagen välja vårt land måste arbetskraftens kunskap vara det tyngsta argumentet.
Kriser snabbar upp förändring
Det gäller alltid, men kanske extra mycket idag. Klimatkrisen håller redan på att rita om den ekonomiska kartan. Coronakraschen kommer att snabba på den processen. Globala värdekedjor och hela produktionssätt förändras.
Det enda rimliga vore att öka möjligheterna till kompetensutveckling. Just nu borde det dessutom finnas tid. Staten har genom permitteringsstödet betalat delar av lönen för nästan 600 000 permitterade. Naturligtvis borde den tid det frigör användas.
Enligt Unionen är problemet bland annat att det inte funnits statliga stöd för kompetensutveckling kopplade till permitteringarna eller korttidsarbetet.
Arbetsgivarnas ansvar
Det är ett sätt att se på saken. Ett annat vore kanske att konstatera att de är dags för arbetsgivare i Sverige att ta ett större ansvar. Att kompetensutvecklingen minskar är ett bortslösat tillfälle.
Reglerna för permitteringsstödet arbetades fram på rekordtid. Det var bra. Utan stödet hade krisen blivit både djupare och längre. Men det betyder att systemet kommer att behöva utvärderas och justeras. Att koppla pengarna till krav på kompetensutveckling kan vara en förändring.
Men framför allt måste arbetsgivare ha en plan för vilken kompetens personalen behöver, och ta ansvar för att man får möjlighet att skaffa sig den. Det är en ödesfråga för hela samhället.