Corona avslöjar slavlönearbetet

Vi är beroende av kinesernas slit

Sjukhussängar i Wuhan i provinsen Hubei där också General Motors och Honda har bildelsfabriker. Svenska Volvo kan tvingas stoppa produktionen i Torslanda, Göteborg, i spåren efter Coronaviruset.

Läs den här texten. Vänd sedan på din telefon. Sitter du vid ett skrivbord? Plocka då upp närmaste sak vid datorn.
”Made in China” lär det stå. Det står nämligen på det mesta vi äger.
Kontorspyntet är tillverkat där. Det är datorsladden också. Samsungen är gjord i Vietnam, iPhonen däremot: också Kina. Pennstället: Kina. Kaffekoppen: Kina. Till och med snusdosan, med svenskt snus i, är antagligen tillverkad där.

 

Coronaviruset fortsätter att spridas och dödsfallen blir fler. Samtidigt kommer allt fler rapporter om hur världsekonomin påverkas. Läkemedelsföretagens aktiekurser går upp, men börserna går generellt ned. Hela världen är beroende av handeln med Kina. Sverige exporterar i runda slängor varor och tjänster för över 60 miljarder kronor enligt SCB. För importen är siffran enligt Utrikesdepartementet ännu högre. Per år. Det är svindlande summor.

 

Volvo kan stänga

För en vecka sedan stoppade svenska Posten försändelser till Kina. Även försändelser från Kina är drabbade av kraftiga försändelser. Det handlar om mer än vardagsshoppares billiga produkter från Wish.
Det som ändå riskerar att drabba den svenska ekonomin mest är hur coronaviruset tvingat stora delar av de kinesiska fabrikerna att lägga ned. Det är där våra plastmuggar tillverkas. Men också våra mobildelar, våra väskor och våra kläder.

 

I provinsen Hubei, där coronaviruset bröt ut och har slagit till som värst, tillverkas mycket av världens bildelar. General Motors har fabrik där. Så även Honda. I dagarna kom nyheten att svenska Volvo kan tvinga stoppa tillverkningen i Torslanda i Göteborg på grund av Coronaviruset. Inte för att någon i Torslanda är sjuk, utan för att de som tillverkar komponenter och delar i Kina är det.

 

Det säger något om hur den globala ekonomin har byggts ihop. Vi är beroende av Kinas fabriksarbetare. Och då är vi också beroende av hur de mår.

 

Usla arbetsvillkor bygger Kinas ekonomi

Det är världens handel med kommunistdiktaturen som fått Kinas ekonomi att blomstra. Rikedomarna har byggts med billig arbetskraft, där nästan alla våra vardagsprodukter görs av asiatiska fabriksarbetare. När sweatshops diskuteras är det ofta andra länder, som till exempel Filipinerna som står i centrum, men villkoren på de kinesiska fabrikerna går knappast av för hackor heller.
Men Kina är en strikt kommunistdiktatur. Som för jämnan kastar ut oberoende journalister och förvägrar fackliga- och människorättsorganisationer visum. Världen utanför fabriksväggarna vet sällan hur villkoren ser ut. Kina vill inte att sådan information sprids.

 

Med jämna mellanrum lyckas människorättsorganisationer avslöja fabrikernas vidriga arbetsvillkor. Det brukar ske kring jul, då väst är som mest upptagna med att köpa plastleksaker och andra presenter till sina barn. Organisationen China Labour Watch publicerar rapporter varje år. Situationen ser inte ut att ha blivit särskilt mycket bättre med en allt starkare ekonomi.
 

Arbetarna tvingas till övertid långt över lagliga gränser. På vissa håll arbetas det för slavlöner. Kina har inte heller i närheten av lika strikta kemikalielagar som Europa. Här finns de till för att vi inte ska dö i cancer eller lungsjukdomar på grund av våra arbeten. Kina tar inte sådana hänsyn. Då kan arbetet fortsätta vara billigt, säljas till väst, och göra Kina allt rikare.
 

Det är också vad vår kaffekopp, våra leksaker och vår snusdosa i verkligheten kostar.

Corona avslöjar vårt beroende av arbetet på de kinesiska fabrikerna. Det borde också vägas in när EU och Sverige sluter sina handelsavtal med diktaturen.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.