Försäkringskassans nej leder till fogden

Arbetslinjen leder inte till jobb

På myndighetssvenska heter den "aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga". I verkligheten talar vi om en tidsbegränsad ersättning till den som inte kan arbeta, till exempel på grund av funktionshinder.

Ett slags livlina. Men som i alla sådana system är villkoren tuffa. Innan Försäkringskassan betalar ut ersättningen måste handläggarna göra bedömningen att den som söker inte kan ta ett arbete, inte ens om det anpassas. Dessutom ska den nedsatta arbetsförmågan vara bestående.

Arbetslinjen

Grundtanken är förstås att alla som kan också ska arbeta. Arbetslinjen som den har formulerats i svensk politik de senaste 15 åren. Alltså får många avslag. Nu har den statliga Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, tagit reda på hur det gått för de unga, mellan 20-24 år, som nekats aktivitetsersättning.

Inte så bra, visar det sig. Om det politiska målet är att människor ska få hjälp att hitta en egen försörjning och en plats på arbetsmarknaden visar siffrorna upp ett fullständigt fiasko.

Två av tio

Rapporten säger att bara två av tio som fått avslag på sin ansökan faktiskt har något slags arbete ett år efteråt. Och då har gränsen ändå satts så lågt som en inkomst på drygt 130 000 kronor. En av tio studerar och får studiemedel.
Resten, sju av tio, är antingen arbetslösa och står längst bak i Arbetsförmedlingens kö eller saknar helt någon känd sysselsättning.
I klartext, de som trots funktionshinder eller andra problem nekas aktivitetsersättning får inte hjälp att komma i arbete. För de flesta är det enda som händer att de blir fattiga.

Var femte hamnar hos Kronofogden inom ett år.

Fattigdomen blir kvar

Fattigdomen går inte heller över. Siffrorna från IFS visar att hälften av de som fått avslag fortfarande nästan inte har några inkomster tre år senare.

Det finns flera slutsatser att dra. Som rapporten konstaterar skulle det behövas arbetsmarknadspolitiska insatser som verkligen hjälper. Rapporten pekar på subventionerade anställningar som en del av lösningen. Mer samarbete mellan myndigheter och arbetsgivare kan vara en annan.

Men framför allt skulle man önska att rapporten täpper till truten på alla som talar om indraget stöd och sänkta ersättningar som "arbetslinjen". Att det går upp för beslutsfattarna att fattigdom varken gör människor friska eller arbetsföra.

Det är väl för mycket att hoppas på.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.