Skyttedal är inte dum – hon spelar bara det

Allt handlar om makten

Jag trodde jag hade sett det mesta i politiken, men kristdemokraten Sara Skyttedal tar ändå ett slags pris. Väl installerad i Bryssel har hon kommit fram till att den svenska politiken behöver en uppryckning. Därför skrev hon i en debattartikel förra veckan.

Det är inte sakpolitik, krisen i välfärden, coronapandemin, arbetslösheten eller konkurserna som fick henne att fatta pennan. Det som intresserar Skyttedal är politikens former.

Hon skräder inte orden. Det är hyckleri, politisk teater och avgrundsdjupa skillnader mellan ord och handling. Svensk politik är som skolgårdsflickors fnissande upptagenhet med vem som umgås med vem.

Ebba Busch parhäst pratar förstås om Sverigedemokraterna. Udden är riktad mot Annie Lööf och Nyamko Sabuni.

Varför, frågar hon sig, kan samma politiker som inte vill ha Jimmie Åkesson i regeringsunderlaget förhandla med partiet i EU-parlamentet? Varför ska partiet isoleras här hemma men räknas i Bryssel?

Skyttedal är inte dum, hon vet svaret. Det är ingen som isolerar Sverigedemokraterna i svensk politik. Åkesson får all plats han önskar i debatten. I riksdagens kammare och i utskotten är SD:s röster precis lika mycket värda som alla andras. Samma sak gäller parlamentariska utredningar, som den nyss avslutade migrationskommittén.

Där var det Åkesson som inte tyckte det var mödan värt att tala med någon annan.

Det en riksdagsmajoritet vill undvika är att ge Sverigedemokraterna avgörande inflytande över regeringens arbete, budget och sådant. Precis det har nämligen partierna lovat sina väljare, och det är därför de fick deras röster.

Jag vågar påstå att Ebba Busch visste att beskeden i valrörelsen inte gick ihop. Att hennes och Kristerssons öppning mot Åkesson inte kunde förenas med beskeden från Lööf och Björklund. Att Busch och Skyttedal ändå pratade på om "alliansen" är det verkliga hyckleriet i svensk politik.

Skyttedal och hennes kollegor behöver inte bekymra sig så mycket om regeringsfrågan, i vart fall inte i det dagliga arbetet. Det skiljer också riksdagen från Bryssel.

Allt det där förstår Sara Skyttedal, hon har trots allt varit politiker i hela sitt liv. Men hon förstår också att det finns många andra som inte förstår. Som faktiskt tror att det finns en konspiration som stänger Sverigedemokrater ute och hindrar Ulf Kristersson från att flytta in i Sagerska.

Det är meningen med artikeln. Att spela ett politiskt spel med misstron och misstänksamheten som insats. Och målet är förstås att på ett eller annat sätt göra just det en majoritet av svenskarna röstade emot för två år sedan.

Skyttedal vill flytta svensk politik riktigt långt höger ut. Då spelar det ingen roll om det blir Åkesson som får ta styråran.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.