Sluta sprida Erdogans propaganda, vänstern

Vill framstå som Europas starkaste man

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

UPPDATERING

Utrikesminister Ann Linde hade inte hunnit sätta pennan till papperet för Sveriges Natoansökan förrän Turkiets president Erdogan sagt nej till den.

Erdogans uttalanden påminner om varför Sverige så länge valde att stå utanför. Varför regeringen tecknat avtal efter avtal med Nato för att stärka Sveriges säkerhet, men avstått från att gå med.

Oacceptabla krav

Flera av de turkiska kraven är oförenliga med svensk grundlag. Turkiet har inget att göra med svensk förenings- och mötesfrihet, eller vilka som väljs in i riksdagen. Och Sverige varken kan eller ska utvisa personer som beviljats asyl för att de förföljts i Turkiet.

Det vet Erdogan. Inte minst därför att han försökt sig på samma förhandlingsknep förr.

Som när den dåvarande danska statsministern Anders Fogh Rasmussen skulle utses till Natos generalsekreterare 2009. Då kritiserade Erdogan att Rasmussen inte stoppat Jyllandspostens publicering av en karikatyrteckning, och försökte få honom att stänga en kurdisk TV-station.

Men Rasmussen tillsattes trots Erdogans motstånd. Utan att dansk yttrandefrihet förändrades.

Erdogan riskerar valförlust

Det finns mycket att kritisera Turkiet för. Och det har Ann Linde också gjort vid ett flertal tillfällen.

Landet rankas mycket lågt när det kommer till demokrati, pressfrihet och respekt för mänskliga rättigheter. Det finns även en stor grupp politiska fångar, varav många journalister.

Turkiet har flera partier och i opinionsmätningarna inför nästa års presidentval ligger Erdogan under när han jämförs med kandidater från center-vänsterpartiet CHP. Så det är inte förvånande att han vill visa sig på styva linan inför hemmapubliken.

Ända sedan Putins krig började har statsminister Magdalena Andersson uppmanat svenskarna att hålla huvudet kallt. Men under de senaste dagarna har vanligtvis balanserade debattörer gått i spinn och återupprepat Erdogans talepunkter, som om hans krav redan hade genomförts.

Vänsterpartiets gruppledare i Göteborg Daniel Bernmar skrev på Twitter att “Nu ska vår flyktingpolitik, säkerhetspolitik och syn på demokrati dikteras via påverkansoperationer från Ankara och Erdogans hejdukar”.

Starkt stöd för Sverige

Trettio parlament, inklusive Turkiets, behöver godkänna de svenska och finska Natoansökningarna innan vi kan bli medlemmar. Men vi omfattas redan idag av säkerhetsförsäkringar från USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och de nordiska grannländerna.

Många har ett starkt intresse av en snabb ratificering. Inte minst USA, som också avbrutit vapenexporten till Turkiet. Bland annat av de stridsflygplan Erdogan gärna vill köpa.

Turkiets tonläge har grusat förhoppningarna om ett blixtsnabbt godkännande. Ann Lindes uppdrag att företräda Sveriges intressen i förhandlingarna har blivit svårare än väntat.

Det är fortfarande en god idé att hålla huvudet kallt.

UPPDATERING: Klockan 16.00 publicerades en arbetsversion av denna text, som sedan ändrades till rätt version. Skärmdumpar av arbetsversionen har därefter spridits i sociala medier. Men det är alltså denna version som gäller, och inget annat.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Följ ämnen i artikeln