Historisk möjlighet som svenska politiker missar

Partierna borde tävla om att möta den nya industrin

I början av veckan berättade Hitachi ABB Power Grids att man tagit hem en ny stororder. Elnäten i Saudiarabien och Egypten ska byggas samman med en kraftledning för högspänd likström. Delvis kommer den att ligga på Röda Havets botten.

Det ska inte bara bidra till säkrare energiförsörjning i Mellanöstern och Nordafrika. Systemet ska också bli mer klimatsmart. Kraftledningen mellan Badr i Egypten och Medina i Saudiarabien kan till och med öppna för import av solel till Europa.

Hitachi planerar för att anställa omkring 500 personer, framför allt i Ludvika och Västerås.

I dag avslöjade batteriföretaget Northvolt att man ska storsatsa. 750 miljoner dollar investeras i forskningsanläggningen i Västerås. Där skapas Europas ledande anläggning för batteriforskning. Anläggningen skapar omkring 600 nya jobb.

Över tusen nya jobb i det mellansvenska industribältet. På en vecka. Investeringar i ny teknik som är en förutsättning för att världen ska kunna nå klimatmålen. Kompetens som förstärker Europas ställning på en allt hårdare världsmarknad.

Vi vet också att varje industrijobb skapar sysselsättning och försörjning till flera andra.

Omställningen av den svenska industrin är inte ord i högtidstal längre.
Därför har jag så svårt att förstå det politiska ointresset. Hur kan vi ha partiledare som tävlar om att skärpa straffen för tonåringar, men som verkar demonstrativt likgiltiga inför industrins behov?

Hur kan vi ha en debatt som biter sig fast vid en invandring som till största delen har stoppats, samtidigt som svenska företag kämpar om att vara med och skapa en värld där det går att leva?

Jernkontoret, branschorganisationen för landet ståltillverkare, har presenterat en lista med krav på politiken. Den innehåller knappast några överraskningar.

Stålbranschen pekar ut fyra flaskhalsar för sin verksamhet. Det handlar om kompetens, elförsörjning, tillståndsprocesser och att undvika handelshinder. Allt är politik.

Själv skulle jag också ha lagt till infrastrukturen på listan.

Jag vet att en del ministrar och kanske någon oppositionspolitiker kommer att känna sig missförstådda men jag kan inte låta bli att fråga, var finns de här frågorna i den politiska debatten?

Visst, Ulf Kristersson kan inte öppna munnen utan att prata om kärnkraft. Men alla vet ju att ekonomin gör det till fantasier. Och visst, Eva Nordmark storsatsar på kompetensutveckling. Men vilket avtryck kommer det att göra när det blir dags för partiledardebatter?

Per Bolund talar om fossilfritt stål i FN, men när hörde ni en svensk politiker diskutera järnsvamp senast?

Det är knappt ett år kvar till valet. Partierna borde tävla om att backa upp den nya industrialiseringen av Sverige.