Det är landsbygden som lyser upp villaförorten
Att bo granne med ett vindkraftverk måste löna sig
Diset ligger precis i trädtopparna. Luftfuktigheten är 80 procent och termometern studsar kring nollstrecket. Det är precis så grått och mörkt som bara december kan vara.
Björktrastarna har plundrat rönnbärsträdet, den sista färgklicken i landskapet.
Det är omöjligt att se vindkraftverken på andra sidan sjön, men jag förstår att de står stilla. Så är det ofta vid den här tiden på året.
Att det måste blåsa för att vindkraftverk ska producera är ett av deras problem. Det arbetas på tekniker för att kunna lagra energi, till exempel genom att lyfta vatten när det finns överskott. Att tillverka vätgas är en annan idé som prövas.
Kanske kan någon av metoderna en dag bli en lösning, även om det både blir dyrt och betyder att mycket av energin går förlorad.
Däremot har jag svårt att se hur någon ska komma undan ett av de andra problemen med vinden som kraftkälla. Vindsnurrorna förändrar landskapet.
De största av de vindkraftverk jag i vanliga fall kan se från mitt fönster är 180 meter höga. Nybyggda är ofta ännu större. De blir landmärken som inte går att missa. De måste byggas där det blåser, men också där de inte stör fler människor än nödvändigt.
Det som produceras utanför stora städer är en förutsättning för café latte-kulturen och julljusen i villaförorten
I klartext, vindkraft är precis som vattenkraft främst en fråga för svensk landsbygd. Ännu ett exempel på hur det som produceras utanför stora städer är en förutsättning för café latte-kulturen och julljusen i villaförorten.
I helgen skrev åtta lokala politiker från föreningen Sveriges vatten- och vindkraftskommuner en debattartikel i Dagens Nyheter. Deras krav sammanfattas med några få ord.
Låt fastighetsskatten från kraftverken stanna i kommunen eller regionen.
Totalt skulle det betyda en dryg miljard mer till de kommuner och regioner där vår energi produceras.
Lokalpolitikernas argument är enkelt. Dagens skattesystem betyder att människor på landsbygden ofta får betala betydligt mer i skatt, utan att för den skull få mer service.
För något år sedan pratade jag med människor i Dorotea, den kommun som tar ut den högsta skatten. De talade bara väl om sin kommun, men det är klart att situationen var ansträngd.
Men är lösningen på det problemet att låta skatten på just kraftverk stanna i kommunerna?
Om pengarna stannar i grannkommunen blir ju inte livet lättare att ordna service när avstånden är långa och det är glest mellan människorna.
Rättvisan mellan kommunerna måste nog ordnas på något annat sätt. Men det finns ett helt annat skäl till varför mer av elproduktionens vinster måste stanna där kraftverken ligger. Kommunpolitikerna är inne på det också.
Det skulle öka intresset för fler kommuner, också i södra Sverige, att bli vindkraftskommuner. Och energisystemet behöver kraftverk på fler platser.
Om bara diset lättar kommer jag åter att se kraftverken på andra sidan sjön.