Sverige kan inte vika sig för Erdogans hot

Ingen bör blir förvånad om detta drar ut på tiden

Publicerad 2022-05-31

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Turkiets president diskuterar konsekvenserna av Rysslands krig i Ukraina.

När Socialdemokraterna bytte fot om Nato, så underströk utrikesminister Ann Linde att partiet ”kommer att fortsätta se till att Sverige är en stark och självständig röst för fred, demokrati och mänskliga rättigheter”.

Det går inte att säga så, för att sedan vika ner sig för påtryckningar från Ankara som strider mot grundläggande principer för svensk utrikespolitik.

Nato lovade Sverige och Finland att alliansens dörr står öppen. Processen skulle gå väldigt snabbt, sa generalsekreterare Jens Stoltenberg. Förhandskontakterna – också med Turkiet – pekade i samma riktning.

Men fredag den 13 maj gjorde den turkiske presidenten Erdogans sitt första kritiska uttalande. Och inte minst Nato-ledarna borde ha anat det. För han har spelat på samma sätt förr.

Turkiet har hyperinflation och opinionssiffrorna viker. Erdogan behöver en yttre fiende, och det råkade bli Sverige.

Trots svenska försök till dialog, så fördjupar Turkiet konflikten. Härom veckan krävde den turkiske ambassadören att Sverige skulle utlämna riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh.

Det uttalandet drogs snabbt tillbaka. Men nu höjer Erdogan själv tonläget.

I en artikel i The Economist den 30 maj skriver Erdogan att Sverige och Finlands ansökningar ”lagt en onödig punkt till Natos dagordning”. Vårt medlemskap skulle innebära en säkerhetsrisk, och Turkiet kommer inte förändra sin position förrän vi ”tagit nödvändiga steg”.

PKK har varit terrorstämplat i Sverige sedan 1980-talet. Så de steg Erdogan vill se tycks vara att dra tillbaka stödet till de som räddade Syrien från IS-terrorn och att utvisa personer som beviljats asyl för att de förföljs i Turkiet.

Så sent som den 19 maj trodde Jens Stoltenberg att det skulle finnas en lösning inom ett par veckor. Men klockan går.

USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och de nordiska länderna har lovat militärt stöd under ansökningsprocessen. Den kan pågå över det turkiska presidentvalet nästa sommar.

Men regimen i Ankara kan hålla Sverige och Finland i Natos väntrum ännu längre. Då behöver vi diskutera en Plan B i stil med stärkt EU-försvar och militära samarbetsavtal med säkerhetsgarantier.

Eller ett Nato utan Turkiet.

Följ ämnen
Nato

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.