OS i Korea har blivit Girl Power

När Frida Hansdotter i går morse kunde konstatera att hennes namn fortfarande stod överst på resultatlistan när den olympiska slalomtävlingen hade avslutats bekräftade det något ingen kan ha missat. År 2018 handlar vinter-OS för svensk del om Girl Power.

Visst, det finns manliga idrottare som uppfyllt eller överträffat förväntningarna, främst kanske Sebastian Samuelsson och det övriga skidskyttelandslaget. Men det är Charlotte Kallas, Stina Nilssons, Hanna Öbergs och alltså Frida Hansdotters prestationer som sitter kvar på näthinnan.

När man tänker på saken är det faktiskt ganska anmärkningsvärt.
Det finns en stereotyp av människorna från den svenska landsbygden. Den handlar om snöskotrar, älgstudsare och jämthundar. Det är insmugglad fulöl och brännvin på dunk. Män som funderar på varför ortens kvinnor gav sig av till staden så snart de bara kunde.

Överflödiga män

Män som historien och samhällsutvecklingen på alla sätt har lämnat bakom sig. Män som tiden har gjort alldeles överflödiga. Jimmie Åkessons jaktmarker.

Det är Pistvakt, Varg och Fucking Åmål på samma gång.

Hur det nu än är med sanningshalten i de där schablonerna så har faktiskt vinteridrotten varit en del av bilden. Buttra, kantiga och stenhårda män som gör jobbet utan att snacka en massa eller bekymra sig särskilt mycket över sin frisyr.

Vinteridrott har helt enkelt varit karaktärer som Thomas Wassberg, Ingemar Stenmark och Gunde Svan. På den tiden var det glest mellan de svenska kvinnornas framgångar.

Snön har smält

Massor av snö har smält bort sedan dess. Magdalena Forsberg gjorde åter skidskytte till en svensk paradgren. Pernilla Wiberg och Anja Persson dominerade i pisterna. Dopningsjakten har gjort förutsättningarna lite mer rättvisa, särskilt för kvinnliga idrottare.

Ändå, när bilderna av ett vinter-OS alldeles domineras av välformulerade och reflekterande kvinnliga guldmedaljörer är det något som har hänt. Till en del handlar det förhoppningsvis om att samhället blivit lite mer jämställt. Men kanske, kanske skulle det också kunna förändra föreställningen om den svenska landsbygden.

På den punkten är nämligen allt sig likt. De svenska guldmedaljörerna har fortfarande sina rötter på platser som Norberg, Tärendö, Malung och Piteå. Platser vi i resten av Sverige sällan eller aldrig skulle ha hört talas om utan idrottsframgångarna.

Nu förknippar vi dem inte bara med guldmedaljer, utan också med det slags modern, kvinnlig vinnarmentalitet som strålar ut från Girl Powergänget i Korea.

Det är faktiskt väldigt hoppfullt.