Må det satsas på jobben i år

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Det är många siare och prognosmakare i farten just nu. Alla tror på bättre tider 2006–2007 innan konjunkturen mattas på nytt. Exporten, investeringarna och hushållens konsumtion fortsätter att utvecklas starkt, skriver till exempel Konjunkturinstitutet, KI, i sin prognos.

Sverige går som tåget och framhålls internationellt som en framgångssaga. Sedan 1997 har vi haft en starkare tillväxt än både USA och EMU-länderna.

Vi har hört det förut

Så varför kommer inte jobben? Varför står den öppna arbetslösheten och stampar runt 5,9 procent i år? Varför har sysselsättningen trots tillväxten utvecklats sämre här, framför allt under 2000-talet, än i både EU och USA?

Politikerna, ekonomerna, inga har några bra svar. Men nu vänder det, nu kommer jobben säger regeringen, KI, Ams och alla prognosmakarna. Vi har hört det förut.

Fram till 2000-talet såg det gamla konjunkturmönstret ut att stämma. I högkonjunkturen 1997–2001 minskade arbetslösheten och sysselsättningen steg. Därefter har arbetslösheten ökat och utvecklingen av antalet sysselsatta varit betydligt sämre här än i såväl USAoch EMU som OECD-länderna, enligt beräkningar från OECD och LO. När den svenska konjunkturen senast tog ny fart 2003 lovade regeringen och alla dess myndigheter att allt skulle bli som förr: jobben komma, arbetslösheten gå ner och sysselsättningen öka. Så blev det inte.

Det låter som musik

Nu är det dags igen för framtidsoptimisterna. Sysselsättningen ökar med nära 10?000 personer de kommande två åren, delvis med hjälp av regeringens massiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den öppna arbetslösheten sjunker till 4,4 procent år 2007, skriver KI.

Det låter som musik: 100?000 fler i arbete att glädjas åt. Ändå finns anledning att varna för överoptimism. Det behövs 300?000 nya jobb om målet att 80 procent av befolkningen ska vara reguljärt sysselsatt ska nås, skriver TCO-ekonomerna i sin färska rapport om jobben. Dit är det långt kvar.

En helt riktig satsning

LO-ekonomerna har i sin senaste Ekonomiska utsikter tittat på sysselsättningsökningen 2005–2007 som den förutspås. Ökningen uppgår i snitt till 2?000 personer per år om man räknar bort dem som sysselsätts i regeringens plusjobb och andra särskilda insatser. Under valåret, högkonjunkturåret, 2006 blir den reguljära ökningen 34?000 nya jobb. Det är bara två tredjedelar av de nya jobb som Sverige brukat få i snitt per år sedan 1970-talet.

Regeringens stora jobbsatsning 2006-2007 är helt riktig och väldigt angelägen. Människors förmåga och vilja till arbete måste tas tillvara både för de arbetslösas skull och för samhällets. Det kan i sig också bidra till fler jobb. Låt oss välkomna 2006 som ett sysselsättningens år.

Frågan, varför de reguljära jobben numera blir färre i varje högkonjunktur än förr, återstår dock.

LA