Tur att ABF lär oss förlösa barn i bilar
Kvinnor i Sollefteå planerar att inte föda på vintern
I februari 2017 dök det upp en ny, märklig kurs i ABF-katalogen: "Föda barn i bil".
Ska man fördjupa sig i ett obskyrt ämne på sin fritid finns det hundratals kurser att välja på. Men just den här hade en allvarlig och högst aktuell bakgrundshistoria.
I samma veva som kursdeltagarna samlades runt en bil med en docka i framsätet utanför en ABF:s kurslokal i Sollefteå, så stängdes BB på orten.
Födande kvinnor hänvisades istället till förlossningsklinikerna i Örnsköldsvik eller Sundsvall. För många familjer innebar det en resa på över 10 mil längs slingriga vägar med mycket vilt. På vinterhalvåret utgör halkan och mörkret en direkt fara för den som måste sätta gasen i botten för att hinna fram i tid.
BB-nedläggningen satte fingret på en konkret klyfta mellan stad och land.
Det är här som ABF-kursen i bilförlossning kommer in i bilden. Det var helt enkelt en realitet som många födande föräldrar ville förbereda sig för. Hur absurt det än låter.
Redan ett år senare kunde det konstateras att sju kvinnor behövt föda i en ambulans i Västernorrland. Året innan BB-nedläggningen föddes inte något barn i ambulans.
I ett reportage i Dagens Nyheter beskriver kvinnor i Sollefteå hur de planerar sina födslar för att undvika att behöva föda på vinterhalvåret. Allt färre barn föds i kommunen och fler gravida kvinnor väljer planerad igångsättning för att undvika oron att inte hinna till BB.
BB-nedläggningen satte fingret på en konkret klyfta mellan stad och land.
Men också mellan människorna och politikerna. Det framgår i en ny avhandling från Mittuniversitetet som studerat BB-nedläggningen.
När forskaren Emelie Larsson intervjuade födande kvinnor och barnmorskor var det vanligaste ordet att känna sig "osedd".
Den huvudsakliga anledningen till nedläggningen menade de styrande regionpolitikerna Socialdemokraterna och Miljöpartiet, var att BB i Sollefteå med sina cirka 350 födslar per år var för få för att uppehålla kvaliteten och patientsäkerheten.
Barnmorskorna vid BB i Sollefteå delade inte den bilden. När forskaren Emelie Larsson intervjuade födande kvinnor och barnmorskor var det vanligaste ordet att känna sig "osedd".
Tjänade man åtminstone in de pengar som skulle sparas genom att skicka födande kvinnor till andra städer?
Nix. Det funkar ju sällan så.
Den utlovade besparingen på 16 miljoner kronor för att lägga ner BB motsvarande mindre än två promille av driftsbudgeten. Besparingen uteblev. Istället blev nedläggningen av BB Sollefteå en kostnadsökning.
Dessutom ökade arbetsbelastningen på sjukhusen i Sundsvall och Örnsköldsvik. Arbetsmiljön försämrades och många ur personalen har valt att lämna sina jobb.
Det hela blev en dyr nota för Region Västernorrland.
Men det högsta priset betalas av kvinnorna i Sollefteå.