Coronakrisen riskerar krossa ungas drömmar

Psykiska ohälsan en lika stor fara som viruset

Fler unga oroar sig för framtiden samtidigt som färre ser möjligheter att påverka den

Statsminister Stefan Löfven sammanfattade pandemin väl redan i höstas: "Det är ingen som tycker det här livet är superkul".

Alla har vi haft det tufft på olika sätt det senaste året och man ska inte rangordna personliga lidanden. Men jag har ändå tänkt mycket på de unga, de som håller på att lägga grunden för ett långt liv och tvingats stanna upp mitt i steget.

De allra flesta har på ett imponerande sätt följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att hålla distans och begränsa sina sociala kontakter. Det minskar smittspridningen – men ökar ensamheten och saknaden efter gemenskap. Att sitta framför en skärm hela dagarna gör ingen glad.
Många elever och studenter har haft undervisning på distans, inte kunnat idrotta eller träffa kompisar på samma sätt som tidigare. Flytten hemifrån, studierna utomlands, extrajobbet i butiker och restauranger, festandet på klubbar och krogar – mycket är skjutet på en osäker framtid.

Dyster bild i Ungdomsbarometern

I veckan presenterades den årliga Ungdomsbarometern för unga mellan 15-24 år. Den ger en dyster bild i spåren av pandemin, konstaterar rapportförfattarna.
Fler unga oroar sig för framtiden samtidigt som färre ser möjligheter att påverka den. Även stressen har ökat, både över förväntningar på sig själva, men också på utbildning och jobbmöjligheter.

Liknande tendenser ses i flera undersökningar: den psykiska ohälsan ökar bland unga. Bris såg en fyrtioprocentig ökning av samtal under jullovet från barn och unga. Välgörenhetsorganisationen Mind, som driver bland annat Självmordslinjen och Äldrelinjen, tog emot dubbelt så många samtal förra året som 2019.
Redan i somras larmade Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) om att coronapandemin slår hårt mot personer som mår psykiskt dåligt. Ökad isolering, sämre ekonomi och informationsöverflöd är riskfaktorer.
Lotta Ilona Häyrynen har skrivit här på ledarsidan om att effekterna av den psykiska ohälsan kan bli en lika stor fara som ännu en coronavåg. Hon delade med sig av sina erfarenheter av depressioner och vikten av rutiner för att hålla skoven i schack: "Rutinerna är livet, men nu sätter coronapandemin allt ur spel. Snart har ingen i det här landet kvar sin normala vardag."

Större socialt ansvar

I Dagens ETC intervjuas åtta unga vuxna om drömmarna som satts på paus under pandemin. Panista Songkhao, 20, i Fittja berättar om hur hon har läst upp betyg och sökt jobb sedan studenten.
"För mig känns det mest jobbigt att inte utvecklas, att bara vara hemma." Positiva effekter av året är att hon blivit lite mer självständig, säger hon. Hon har lärt att ta hand om sig själv och de som är nära: "att ta ett större socialt ansvar".
Den redan hårt pressade vården kommer att behöva ta höjd för att hantera den psykiska ohälsan också när pandemin klingar av. Men att ta ett större socialt ansvar för vår omgivning får vi alla hjälpa till med.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.