Räntehöjningar är som en cellgiftsbehandling

Bankerna tjänar bra på dyrare bolån

SEB och andra storbanker tjänar miljarder på de höjda räntorna.

Den svenska inflationen steg till 8,5 procent i juni. Det är den högsta på 30 år.

De prisökningar som påverkar hushållen mest är på livsmedel, el och drivmedel.

Bostadskostnaderna stiger också. Bland annat på grund av de stigande räntorna.

Putin och pandemin

Vi hade inflation innan Putin började skramla med vapnen. Det är brist på allt från halvledare till flygbiljetter. Samtidigt som världens fabrik Kina fortfarande går på halvfart.

Och så pressar kriget upp priserna på olja, gas och vete.

Inflationen är i sig också ett gyllene tillfälle för företag att höja sina priser. Särskilt om det man säljer är en bristvara och konkurrensen är svag.

Det är inte lönerna som höjer priserna

En sak är tydlig – prisökningarna beror inte på höjda löner.

Det gör att hushållen inte har mer inkomster att betala de höjda utgifterna med. Samtidigt minskar det risken för en spiral där höjda löner leder till ytterligare prishöjningar.

Men någonstans går gränsen. LO:s chefsekonom Laura Hartman varnar för att höjda räntor kan öka trycket på löneökningar.

Bankerna tjänar på höjda räntor

Storbankernas ekonomer försöker överträffa varandra i kraven på nya räntehöjningar. SEB:s Robert Bergqvist vill att Riksbankens ledamöter ska avbryta sina semestrar för att höja räntan innan det ordinarie mötet i september.

Inte så förvånande kanske – Wallenbergarnas bank tjänar bra på de dyrare bolånen.

Men idag kom också en rapport från EU-kommissionen om att den svenska tillväxten väntas bli lägst i EU 2022. Den höga inflationen pressar konsumenter och de stigande räntorna har kylt av bostadsmarknaden.

Räntehöjningar som cellgifter

Priserna på mat, el och drivmedel går upp överallt i hela världen. Det är inget man fixar med en svensk räntehöjning.

Stigande räntor kan minska hushållens köpkraft ännu mer och höja arbetslösheten. Det sänker inflationen, men till ett högt pris.

Att höja räntan brukar vara standardreceptet mot inflation. Men det har tuffa biverkningar.

För precis som cellgifter vid cancerbehandling, så funkar det därför att det slår ut tillväxten i hela samhällskroppen.

Det går att göra annat

Men det finns andra saker man kan göra.

En tillfällig minskning av matmomsen kan hjälpa till, bara butikerna verkligen sänker priserna lika mycket. Det kunde också hålla tillbaka lönekraven i vårens avtalsrörelse.

Om el och drivmedel ska bli billigare behöver kriget ta slut. Men staten kan hjälpa hushåll och företag att tilläggsisolera, byta fönster och kapa bort toppar i elförbrukningen.

Men sådant kan Riksbanken inte besluta om. Så om riksbanksdirektörerna ska vända hem från hängmattorna, behöver de få sällskap av finansminister Mikael Damberg.