Biden låter som en västernfilm och skjuter skurkar med drönare

Skicka terroristerna till rättssalen i stället

President Biden var covidsjuk och lätt hostig på måndagen när han meddelade att al-Qaidas ledare Ayman al-Zawahiri dödats av amerikanska drönare.

– Nu har rättvisa skipats. Oavsett hur lång tid det tar, oavsett var du gömmer dig: Om du är ett hot mot vårt folk kommer USA att hitta dig och eliminera dig.

Det låter som en replik ur en västernfilm. Men det var vad president Biden sade när han meddelade att al-Qaidas ledare Ayman al-Zawahiri dödades av två amerikanska drönarmissiler i Kabul i söndags morse.

Det är ingen tvekan om att al-Zawahiri varit högst inblandad i några av de mest allvarliga brotten i modern tid. Däribland terrorattacken den 11 september 2001 som dödade 3000 personer.

Men ger det USA:s president rätt att agera åklagare, domare och bödel, och avrätta honom i ett annat land utan rättegång?

Nürnbergrättegångarna

Det är 75 år sedan amerikanska, sovjetiska, brittiska och franska domare utkrävde ansvar av ledarna för det besegrade Nazityskland.

Hermann Göring, Rudolf Hess och Joachim von Ribbentrop – det var rena skräckkabinettet som satt på de anklagades bänk. Människor som startat ett anfallskrig som lade Europa i ruiner, och beslutat om folkmord på miljontals människor.

Bevis lades fram och tusentals vittnen hördes, och de anklagade framförde sitt försvar under intensiv mediebevakning. Några dömdes till döden, medan andra fick långa fängelsestraff.

Hermann Göring pläderar att han är icke skyldig till anklagelserna i Nürnbergprocessen, 21 november 1945. Han dömdes till döden, men begick självmord i sin cell timmarna innan avrättningen.

Tribunalen i Haag

Rättegångarna i Nürnberg synliggjorde vilka fruktansvärda brott nazisterna begått i det tyska folkets namn. De inspirerade krigsförbrytartribunalen i Haag, som dömt ansvariga för Balkankrigen på 1990-talet.

Många länder vägrar låta Haagtribunalen begära utlämning av misstänkta krigsförbrytare. Men ibland kan lagens långa arm nå fram på andra sätt. Som när Stockholms tingsrätt i juni i år dömde Hamid Noury till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott och mord i Iran 1988.

Kalifat och sheriff

Efter terrorattacken 2001 sökte USA vedergällning enligt den laglösa rättvisans princip. En efter en har ledarna för al-Qaida dödats utan rättegång.

Ofta med drönare, på personlig order från USA:s president. Som när president Obama beslutade om den operation som ledde till att Usama bin Ladin och fyra andra personer dödades i Abbottabad, Pakistan 2011.

al-Qaida vill återupprätta kalifatet och styra världen som på 600-talet. De erkänner inga mänskliga rättigheter eller rättsstatliga principer.

Därför är det få som upprörs över att organisationens ledare också tas av daga som i gamla tider. Om än med moderna hjälpmedel.

Men vad gör det med oss att vi inte reagerar längre när presidenten agerar världssheriff?

Söndervittrande rättsstat

De som besegrade nazismen ställde de skyldiga till svars i rättssalen. Inte för att nazisterna gjort sig förtjänta av det – tvärtom.

Men det fanns en levande dröm om att bygga en värld baserad på rättsliga principer.

Idag riskerar de principerna att vittra sönder.